Jag är en tönt.
Jag är så jäkla paranoid!
Trodde faktiskt där för en stund att det gick rykten om mig i byn. Det är så typiskt mig. Så himla typiskt mig! Oavsett vad som sägs så tror jag alltid att det handlar om mig, så jag känner mig hur skyldig som helst. Kan vända saker åt alla möjliga håll bara för jag kan få för mig att det är så. Men det var bara min hjärna som spelade mig ett spratt - igen. . Som sagt, jag måste lära mig sånt där. Jag kan alltid vända allt till min nackdel. Att någon inte tycker om mig, pratar bakom ryggen bakom mig, inte vill träffa mig.. osv osv osv. Jag är proffs på sånt.
Idag på jobbet kom en kille/man (25-35 år) fram och frågade om vi sålde gravtest. Det var lång kö och massor med folk, och alla måste ha fattat att det var till hans tjej (de är ingrodda obbolabor). Det tykcer jag var ganska tufft gjort av honom ändå. Tufft/fräckt/lite väl öppet. Jag vet inte, men paff blev jag iaf! Svar nej, vi säljer inga gravtest.
Nu har jag tre dagar kvar av den här sommarens heltid.
Onsdag 12-20
Torsdag 11-20
Fredag 8-17
Sen tar jag semester/slutar jobba. Skönt, men samtidigt panik. Hade kanske behövt de där sista veckornas pengar innan studenttiden börjar. Men vafan. Behöver nog lite vila..
Jaja, nu ska jag bädda ner mig i sängen och se en romantisk film som jag hittade på jobbet. Länge sen jag såg lite gullegull och jag är dessutom sjukt trött. Kanske måste jag köpa vitaminer eller något? Inte rimligt att man kan vara såhär trött när man sover som jag gör. Somnade på jobbet idag igen. Har gjort det nu alla senaste gångerna på lunchen. Sååå himla sömnbrist har jag ju inte.
Jaja igen. Jag ska lära mig att inte känna mig så skyldig hela tiden. Se på saken lite mer realistiskt. Jag menar, allt som sägs, allt som händer och allt som försvinner kan ju inte ha med mig att göra. Right? Senaste veckorna har jag fått för mig att chefen tror att jag snor från jobbet, mina arbetskolleger tror att jag snor från jobbet, att en person inte vill träffa mig längre för att jag så jobbig osv osv osv. Jag är en tönt.
Love.
Trodde faktiskt där för en stund att det gick rykten om mig i byn. Det är så typiskt mig. Så himla typiskt mig! Oavsett vad som sägs så tror jag alltid att det handlar om mig, så jag känner mig hur skyldig som helst. Kan vända saker åt alla möjliga håll bara för jag kan få för mig att det är så. Men det var bara min hjärna som spelade mig ett spratt - igen. . Som sagt, jag måste lära mig sånt där. Jag kan alltid vända allt till min nackdel. Att någon inte tycker om mig, pratar bakom ryggen bakom mig, inte vill träffa mig.. osv osv osv. Jag är proffs på sånt.
Idag på jobbet kom en kille/man (25-35 år) fram och frågade om vi sålde gravtest. Det var lång kö och massor med folk, och alla måste ha fattat att det var till hans tjej (de är ingrodda obbolabor). Det tykcer jag var ganska tufft gjort av honom ändå. Tufft/fräckt/lite väl öppet. Jag vet inte, men paff blev jag iaf! Svar nej, vi säljer inga gravtest.
Nu har jag tre dagar kvar av den här sommarens heltid.
Onsdag 12-20
Torsdag 11-20
Fredag 8-17
Sen tar jag semester/slutar jobba. Skönt, men samtidigt panik. Hade kanske behövt de där sista veckornas pengar innan studenttiden börjar. Men vafan. Behöver nog lite vila..
Jaja, nu ska jag bädda ner mig i sängen och se en romantisk film som jag hittade på jobbet. Länge sen jag såg lite gullegull och jag är dessutom sjukt trött. Kanske måste jag köpa vitaminer eller något? Inte rimligt att man kan vara såhär trött när man sover som jag gör. Somnade på jobbet idag igen. Har gjort det nu alla senaste gångerna på lunchen. Sååå himla sömnbrist har jag ju inte.
Jaja igen. Jag ska lära mig att inte känna mig så skyldig hela tiden. Se på saken lite mer realistiskt. Jag menar, allt som sägs, allt som händer och allt som försvinner kan ju inte ha med mig att göra. Right? Senaste veckorna har jag fått för mig att chefen tror att jag snor från jobbet, mina arbetskolleger tror att jag snor från jobbet, att en person inte vill träffa mig längre för att jag så jobbig osv osv osv. Jag är en tönt.
Love.
Kommentarer
Trackback
