Usch, inte mycket sömn inatt heller. Eller.. iaf inte tillräckligt. Somna för sent, vakna för tidigt. Övervägde seriöst att följa med ut och springa halv 8 imorse. Men klokt nog låg jag kvar i sängen en liten stund till.. Vet inte vad det har blivit av mig. Drömde så verkligt inatt med, flög verklgen upp ur sängen. Täcket for all världens väg och jag var alldles skakig och svettig. Hjärtat i fullt rus. Höll på svälja fel och hostade och hade mig med.. Drömde om precis det som jag låg och tänkte på igårkväll. Jag vill inte.. Det går inte... Vill inte..

Det känns.. Inte ok? Sådär så att man aldrig blir hungrig för man känner sig alldeles full inuti. Så om man sväljer en liten liten tugga till, då kräks man. För det känns som att man har mat upp till halsen! Fast egentligen är det ju inte mat, utan typ.. något annat? Jag vill bara låtsas att det här inte händer. Jag hatar tiden. Den går så långsamt och tid är det värsta jag vet. Kan kolla på klockan 3 gånger på 5 minuter och bli lika chockad varje gång. Det känns redan som hundra år sen, fast det är det ju såklart inte. Jag blir knäpp. Sen hatar jag telefoner (hatar mycket just nu..). Jag vägrar ta något på den vägen. Jag hatar att inte kunna höra tonlägen, se kroppsspråk. Jag hatar att man är så långt borta och bara kan förlita sig på bokstäver på en skärm eller några ord i en lur. Jag vill bara slänga mig över och hålla fast och aldrig släppa. Ja, jag är barnslig och 4 år gammal. Men allt känns dessutom tusen gånger värre när man precis har avslöjat sin största hemlighet i världen, och nu känns det bara helt fel. Varför kan jag inte bara spara allt för mig själv? Varför skriver jag det här just nu? Bara dumt egentligen. Jag hatar det. Uhh... Jag funderar på att lägga ner min telefon. Jag behöver ögonkontakt med den jag pratar med. Det kan ju inte vara speciellt svårt att ordna..

Tinna bor hos Anton till lördag. Suck. Jag jobbar iofs till 20.00 varje kväll men.. Ja, ni kan hitta mig på jobbet. Eller någonstans runt min springrunda, för på något av de ställena kommer jag att befinna mig resten av veckan. Eller, iaf de närmsta dagarna. Dagen? Vette fan..



Hej min lilla blomma.