Man har ett liv före, sen har man ett liv efter. Men man har inte två samtidigt.


För stunden så håller jag mig till livet före isåfall. Det känns som att jag har fått svar på några frågor som jag har haft ganska länge nu. Frågor som bara jag kan svara på. Och frågor som du måste svara på. Och det känns bra. Hur jävligt det än är just nu så känns det ändå inte helt värdelöst. Jag tar det trots allt relativt bra. Jag är inte helt trasig, vilket jag säkert skulle ha varit innan. Det gör ont. Och jag tycker fortfarande samma sak. Vill fortfarande samma sak. Men det är inte hjärtskärande. Jag ligger inte apatisk i sängen och svälter. Och det är nog tack vare svaren på mina frågor. Skönt. Och ganska mycket tack vare ditt tonläge. Tack för det pucko. Sen fortsätter jag, ett tag till, och hoppas på mina mirakel. Mina älskade små mirakel som tar mig upp ur sängen varje morgon. Bara för att det kan ju ske under och wips så har jag min drömvärld där. Det kan ju hända..

Nu börjar jag jobba om 7 timmar. Och jag måste duscha och meka lite innan sängen. Kommer bli en tung dag imorgon. Ska grubbla på det här över natten. Sen ska jag ha världens längsta utlägg om mitt grubbel imorgon. Kommer få skrivkramp.

Godnatt katt, skatt. Puss på axeln.