Jag har kraschlandat. Igen.¨


Ser faktiskt rätt bra ut på bilden, men tro mig. Det ser inte bra ut i verkligheten.


Idag har jag ont. Igårkväll lyckades jag nämligen halv slå ihjäl mig. Flög över styret på cykeln, landade på ansiktet och tuppade av (typiskt mig att svimma). Ambulansen kom och det blev plåsterhuset. Jag minns inte mycket alls, men när vi kom in på sjukhuset så började jag kräkas, så de ville kolla huvudet direkt. Blödde en del också. Så jag fick röntga hjärnan först. Sen upptäckte jag att min käke kändes helt.. sne. Så då blev det röntgen igen. Efter röntgen så blev det dags för nål och tråd. De tog fram 5 sprutor och jag var livrädd. Fick en i armen och 4 i ansiktet. De frågade typ 100 gånger vad mitt personnummer var, vilket datum och lite annat konstigt. Sen frågade dom om dom skulle ringa någon flera gånger. Mamma och pappa? Någon annan nära? Hmm.. jag vägrade såklart. Jaja, de sydde 3 stygn i hakan och tvättade resten av såren. Tro mig, jag ser inte klok ut. Stygn och plåster blåmärken och sår i princip hela ansiktet. Sen kan jag inte bita ihop heller eftersom att käken är sne. Så, där kring 4-5 så ringde dom en taxi så jag kunde fara hem. Fick dock inte vara ensam eftersom att jag skulle bli väckt några gånger under natten. Så.. vem ringer man då?  Jaja, det löste sig, men jag sov inte många timmar inatt. Smärtan är faktiskt nästan olidlig. Har aldrig haft så ont i huvudet.. Har hjärnskakning också så jag får inte sova för mycket, och får inte göra så mycket alls. Jag som skulle campa i veckan. Troligen blir det ingen skola på hela veckan. Bra början.. =/

Imorse ringde jag hem och förklarade vad som hänt för mina päron, det tog ca 20 min sen kom lillasyster och hennes vän med blomma och choklad. De var helt chockade och kunde typ inte sluta glo. Jag ser verkligen hemsk ut! Nästa som kom var farmor, med flytande mat. Jag mådde rätt så ok när jag vaknade, men sen efter 12 blev jag sämre. Mamma kom och hämtade mig, och då hade jag sjukt ont i huvudet, trots alla piller och mådde jättedåligt. Åkte bil till obbola och fick stanna 3 gånger efter vägen. Har nog aldrig mått så dåligt. Kräktes och skakade och hade mig. Hoppas det blir bättre snart för jag orkar inte tillbaka till sjukhuset..

Hemma lyckades jag somna tills nu. Nu har jag mest bara ont. Och är hungrig, men kan bara dricka. Jag kommer ju att tyna bort utan att kunna äta. Nyponsoppa och saft är vad jag fått i mig idag.

Jaja.. jag är inte förvånad. Inte alls. Det här är såå typiskt mig. Ska lägga in en bild
sen och visa vilken olycka jag är. Borde jag itne få tur snart? Fick sms imorse där
det stod "Jag bar hem din cykel till mig". Det får mig att undra, hur mår cykeln om
man bar den, inte rullade? Hmm... Jag skulle vilja se vurpan.

Jag längtar tills de börjar gå lite bra för mig för omväxlingsskull.
Är det alltid så att en olycka aldrig kommer ensam?

Det som inte dödar, det härdar.