Lessheten nu alltså. Ligga här och vänta på att de ska ringa så jag ska upp till plåsterhuset igen. Uttråkad. Less. Arg. Irriterad. Ledsen. Sorgsen. Allmänt ... less.  Jaja, jag har absolut inget annat att säga, än att jag är livrädd hur de ska få tillbaka käken på rätt plats igen. Är inte rädd för smärtan, bara för eventuella ärr om man opererar? Jag har absolut ingen aning alls hur man gör sånt. Nån som vet? Är hungrig också. Har börjat drömma om mat. Vill kunna äta och skrika och gäspa och nysa och allt sånt. Sen vill jag hem till min lägenhet. Jag vill ha mina kläder och vattna min blomma. Sen har jag inte använt bh på 5 dagar. Bara det är deprimerande..

Och håll med, om att käkkirurgen och käkfraktur och skallfraktur
 låter väldigt obehagligt. Det gör ont att höra till och med.

Tack och lov för piller.