Tänk att vissa saker som egentligen försvann för länge sedan - trots allt finns kvar där någonstans. Jag menar, annars skulle jag inte vara klarvaken klockan 8 på morgonen efter bara några timmars sömn..

Inatt har jag varit tillbaka till allt det där, fast i nutid. Inatt har jag fått se allt som på film och jag har till och med gråtit en skvätt. Betyder det att man egentligen kanske bryr sig av någon anledng. Eller är det bara mina dumma drömma som spelar mig ett spratt. Plötsligt var man tillbaka till exakt samma allting igen, och det känns lite skrämmande. Kanske mer som ett hejdå? Men när jag till och med får veta namn i mina drömmar så blir det läskigt. Stämmer namnet, så tänker jag fan börja äta sömnpilller eller något. Mina drömmar förföljer mig. Och vissa saker vill man helt enkelt inte veta!

Jag vet inte. Men vissa saker vill man som inte bli påmind om bara. Vissa saker låter man hellre ligga kvar i sanden, där det flöt ut. Och man behöver som inga drömmar för att ge namn och anledningar. Mina drömmar är alltid så. De kan vara lika konstiga som de kan vara sanna. För trots att jag kan befinnna mig mitt i rymden så kan handlingen ändå vara rätt realistisk. Därför kan jag inte låta bli att undra. Stämmer namnet?

Nu är det iallafall godmorgon på riktigt, så.. vad ska vi göra av dagen?