Kallar vi det för ödet?
"Älskade ---. Jag tänker på vad du skrev i ditt sms på fredagskvällen. Du hade det så bra i baren i Hemavan. En helg med kompisar, snow-board, barhäng och allt som hör till... Kunde livet vara bättre? Du skrev: Seven beers down, ten to go. Live today, you might die tomorrow. På söndagen var livet slut. Du dog i pudersnön vid Kungsliften efter ett hopp och en dålig landning. "
Det är sånt som får mig att vrida mig hundra varv sena kvällar. Nöta sönder
vissa låtar. Fy fan ibland. Det är sånt som får mig att vända alla tankar tusen
gånger bara för att det kunde lika gärna har varit jag eller du? Vem som helst.
När som helst. Hur som helst. Men det var inte jag. Och inte du heller.
Vem är det nästa gång?
Kommentarer
Trackback