Goder afton.

Klockan är inte ens tio och jag ligger under täcket och ser på stolthet och fördom. Ja, det är bättre med långa dagar än långa kvällar! Imorse ringde klockan som vanligt klockan 09.00 och imorgon ringer den redan klockan  08.00! Jag tänkte jag skulle hinna upp till Ålidhem och kolla lite brevlådor samt upp till Nydala för att leta efter ett borttappat pass, innan jag klockan 11.30 ska möta upp en efterlängtad vän för en promenad genom stan. Ja, sen är det bara packningen kvar innan jag sover sista natten i Obbola för att få skjuts därifrån till flyget på Torsdag. Lovely! 

Dagen har bestått av besök hos farmor, massor av tvättning, en cykeltur, promenad med en vän och dessutom har jag lagt fram lite kläder som ska ner i väskan imorgon. Jag kommer garanterat glömma något viktigt. Eller ja, något vanligt iaf. Som pass, pengar, tandkräm eller schampo. Typsikt mig!

Idag ringde förresten en viktig person och bekräftade att papper ska skrivas på inför min flytt. Oj så jag längtar! Det känns som så overkligt. Typiskt mgi att lägga ner hjärta och själ i något, och sen när det väl händer får jag lite kalla fötter och tvivlar på vad jag egentligen vill. En vän sa det till mig igår också. Ju mindre någon vill ha mig, desto mer vill jag ha den personen. Och när man väl har det man vill, då är det inte alls lika roligt längre. Samma sak gällande allt annat. Jag sliter jävel för något, och när jag väl har det är det inte lika intressant längre. Många gånger kan jag sitta där och fundera över varför jag ens ville ha det från första början! Jag antar att det är själva jakten som lockar mig.. Jag tycker om att se var gränserna går, vad som är möjligt eller inte. Precis på samma sätt söker jag alltid gränser hos andra. Finns det något mer irriterande än människor som aldrig blir arga på riktigt? Ja, då söker jag alltid den där gränsen..

Jag driver som alltid framåt, har svårt att leva för stunden och söker alltid något nytt att längta efter. Ibland glömmer jag nästan att njuta av det jag gör för tillfället för att jag redan är koncentrerad på något där framme. Fast samtidigt så lever jag ju för ögonblicken och stunderna. Man gör det som känns bra för dagen, och är det inte bra dagen efter, då fgör man något annat!

Nu ska jag försöka förlora mig i en där stolthet och fördom.. men de går lite trögt. Jag är som ingen TV-människa  =/ Godnatt!