Åh vad jag är less på dessa mardrömmar. Imorse vaknade jag kring 07.00 sjöblöt av svett och hjärtklappning. Jag drömmer alltid så verkligt och minns dessutom mina drömmar hela dagen sen. Jobbigt? Ja.

Nu ska jag ut i snön innan det är dags att börja jobba. Nedräkningen börjar närma sig delmålet. Jag känner för att träna. Springa ifrån alla läskiga drömmar och sen lägga mig på hallgolvet och höra pulsen dunka i öronen.

En lång promenad i skogen väntar nu, jag kan inget annat än älska det.