Usch, jag klarar verkligen inte av att säga hejdå till folk. Människor som man haft så roligt med i två terminer, som man varit tillsammans med i stort sett dygnet runt så pass länge. Och nu ska man inte få träffa dom på 3 hela månader! Det känns så.. sorgligt. Umeå kommer bli tomt i sommar. Det är just det där med att säga hejdå. Jag undivker det hellre. Ska jag måste krama alla så börjar jag bara gråta istället! Så istället har jag hållit mig undan, det blir som så mycket enklare så. Jag behöver bara få sånna där fina hejdå-sms så sitter jag här i soffan och bölar!

Ja, nu är det verkligen sommar påriktigt. I em kommer jag få resultatet på ena tentan och den 20:nde kommer resultatet från den andra. Men sommar, det är det prick nu. Det känns lite.. konstigt. Jag menar, nu har jag typ ingenting planerat på mina dagar när jag är hemma i Umeå (vilket jag iofs försöker att inte vara så mycket!).

Igårkväll var jag iallafall och spelade fotbollsmatch - och jag var målis! Ojojoj vilken skräck det är att stå där i målet! Jag är livrädd hela tiden och skakar typ i händerna av nervöshet.Nu gick det som tur var fantastiskt bra, tack vare resten av laget! Vi vann emd 8-1 och jag överlevde! Imorgon ska jag jobba i baren och tjäna lite pengar vilket passar perfekt inför kommande vecka då jag ska ut på lite äventyr.

Näe, nu ska jag slänga i mig något och sen ska jag in till stan. I em ska vi se alla vackra människa som går till balen och ikväll blir det middag på Balder!

Tänk vilket fantastisk år jag haft. Så mycket roligt jag hunnit göra. Jag är glad. Jag mår bra. Och jag har lärt känna så himla underbara människor. Små guldklimpar som verkligen lyser upp min vardag, och många som jag aldrig kommer att glömma. Tänk så livet hade varit annorlunda om inte allt det här hade hänt. Och så många bra människor som man hade gått miste om.

Tack!