Uäääk!

Efter att ha lindat stukade fötter och brustna quadriceps så spenderades många timmar till att äta dyr lunch på Starz och prata i mängder. Ja, på några timmar hinner man skratta, hata, flamsa, irritera, håna, försöka förstå och göra allt möjligt medan man tittar på människor som promenerar genom stan. Jag förstår inte vad som händer med människor just nu? Har folk tappat.. förståndet? Jag känner inte igen mig och förstår inte varför jag inte slutar förvåna mig. Men seriöst, var gick något snett? Jag är nog i chock. Och jag hoppas inte det blir fler som drabbas av denna... sinnesförvirring?! Ja, och mest av allt hoppas jag att jag själv inte drabbas.

Kvällen ska hur som helst spenderas med näsan i Idrottsmedicin-pärmen eftersom att det nya livet började idag. Kan inte påstå att jag levt exemplariskt idag eftersom att min kropp verkligen inte tillåter mig att äta, men förutom det har jag iallafall varken druckit alkohol eller gjort något annat som finns med på inte-listan, på hela dagen. Jag tog dessutom det (sjukt svåra) beslutet att inte fara på finsittningen till helgen. Detta trots att jag till å med faktiskt har klänning och skor liggandes i garderoben. Men man kan fakiskt inte vara med på allt, och man behöver inte det heller.

Lite kräm skulle kanske sitta fint. Jordgubbskräm kanske.