Imorse var jag uppe med tuppen men ändå inte tillräckligt tidigt. 07.30 såg vi rumpan på bussen som lämnade oss åt slumpen, tack tack. 60 min senare var vi på plats i gympasalen och några timmar senare var jag död av hunger eftersom att matlådan stod kvar i kylskåpet. När vi skulle ha livräddning vägrade dockan att sjunka till botten trots att vi fyllde den med vatten och tömde den på luft. Barnen gnällde och frös i vattnet och jag gjorde vad jag kunde för att dränka dock-jäveln. Helt utan resultat. Det ENDA ungarna ville göra var att rädda dockan. Det var också det enda dom inte fick göra. Sen skulle jag skynda mig hem, slänga i mig någon typ av väldigt sen lunch eftersom att svälten höll på ta mitt liv innan jag skulle fara och jobba. Min buss skulle gå 13.20. Jag satt och frös från 12.50 till 13.45. Väl i Obbola åt jag en Brieost som smakade fisk och jag höll på kräkas trots att jag inte ens svalde skiten. Sen for jag till jobbet och satt i kassan 5 timmar. Klockan 21.00 åt jag middag.

1 glas rödvin och några ostkrokar (förlåt jag har syndat..) senare ligger jag nu i sängen. 20 timmar på Ica väntar de närmsta två dagarna. Målet är att överleva. Sen är det snart Torsdag. Jag längtar så vansinnigt mycket till Torsdag för då kommer ääääntligen en favorit hem igen.


Jatack.