Hej.
Saaben överlever nog, för er som undrar. Nu läcker den inte längre. Av någon anledning.

Ikväll har jag varit hos min family i Obbola och jag kom nyss hem till lägenheten igen. Fast jag ville egentligen inte fara hem igen. Jag stod kvar i hallen i hundra år och sa hejdå tusen gånger eftersom att jag egentligen bara ville stanna kvar. För alltid typ. Kramas, hejdå, kramas, hejdå, kör försiktigt, hejdå, kramas..... kramas, hejdå... ja.. hejdå då... kram.... sköt om dig... kram... hejdå. Sen köra bil hem i solnedgången och känna en viss klump i magen. Alla ni som  typ flyttar till USA och börjar plugga eller något sånt, ni är coola! Jag minns att jag höll på dö av nervositet när jag började jobba på Ica i Obbola för några år sedan. Fattar ni hur läskigt att inte ha 5 min att gå till mammas jobb eller kunna köra hem till lillebror på 20 minuter?! Dödsläskigt...

Nu sitter jag här och väntar på att min klippa ska komma hem och klappa mig på kinden. Det är också hur coolt som helst. Att han sträck-kört från Göteborg till Umeå idag med sin nya cooola snygga fräna bil. Tur man har många coolingar i sitt liv, för då slipper man själv vara sådär cool och modig och stark och allt sånt. Då kan man vara lite feg utan att det gör så mycket.. Jag längtar redan till v. 23. Då tar syrran studenten. Sen till v.28 då vi far till Gotland. Och till augusti då min älskade bror fyller 11 bast. Det tänker jag inte missa!

På tal om Gotland v.28. I veckan gjorde jag mardrömsupptäckten. Planen var ju som sagt att fara till Gotland v. 28 med min family, så vi bokade boende och flyresor och hela köret (utan såndär försäkring för av eller ombokning...). Sen i Onsdags upptäckte jag att vi RÅKAT boka hela jävla resan med boende och allt en vecka för sent! HUR ÄR DET MÖJLIGT! v. 29 hade vi alltså resa, boende och alltihopa. Jag dog såklart. Så den coola av jag och min pojkvän (alltså inte jag..) fick ringa runt till flygbolag och stugvärdar och hela köret och övertala dom att boka om allt till en vecka tidigare, trots att vi egentligen inte fick. Tur han är charmig. TUR!!!! Mamma fick en smärre hjärtinfarkt och pappa muttrade i bakgrunden att "nu kommer Carolina bli tokig, nu kommer hon flippa ur..". Och det gjorde jag ju också. Fast nu är det lugnt.

Egentligen gillar jag inte detta citat, eftesrom att han jag lever med uttalar det ungefär 10 gånger per dag åt precis ALLA bekymmer och problem. Men.. "det löööser sig". Och det gjorde det ju med resan. Så det löser sig nog med allt annat också.

Så gott folk, det lööööser sig!