Det här är Frida. Frida är min allra första häst.. och kärlek. Tack vare henne så lärde jag min rykta exemplariskt, jag lärde mig sitta upp, fästa martingal och gummiband samt att rida lätt. Frida är bra! Jag har ryktat henne tills hennes svans lossnade (!!), jag övade att sitta upp ordentligt med ena foten i stigbygeln tills hon blev helt sned (pappa fick hålla emot på andra sidan ibland så hon inte tippade), jag hade alla möjliga utrustningar till henne som martingal, gummiband, sporrar, vojlock, you name it. Men ni ska veta hur irriterande det var att jag inte kunde kratsa hovarna på henne.. och att tränslet är fastlimmat i hennes ansikte! Och att stigbyglarna gick sönder när jag övade på att rida lätt! Nu är dessutom sadeln borta också.. Hur som helst, så är det här Frida. Och eftersom att mamma håller på att riva ut hela förrådet hemma och slänger allt i hennes väg (nästan) så bor Frida hemma hos oss nu mera. Det känns bra!

Nu är jag hemma i lägenheten, för första gngen på länge. Det behöver städas och blommorna bara hänger. Jag sprang runt som en tok där ett tag och vattnade blommorna, klippte bort hängande blad, ställde undan torkstället.. bara flängde. Men sen kom jag på det. Joel kommer i veckan. Han får plocka undan sina egna kläder och sen låter jag honom städa lite. Människan har garanterat inte städat en toalett på flera år! Inte då här hemma, eller i min förre lägenhet, och inte heller i den lägenhet vi bodde i under sommaren. Så nu sitter jag här i soffan istället. Joel ska få städa när han kommer. Det känns bra det med! Smekmånaden är över ;)

Puss ;)