Allt är mitt jävla immunförsvars fel. Mitt immunförsvar suger. Trumhinnorna spricker, förkylningar flera månader i streck och dessutom inflammerade visdomständer. Tydligen blir det bara en dålig cirkel det här säger doktorn. Det ena leder till det andra, och det var därför jag fått värsta inflammationen i tandjäveln. De sprutade saltlösning och antibiotika och det gjorde JÄTTE ont. Jag kan ju tillägga att man ser ungefär ½ mm av tanden eftersom att det inte ens kommit upp ännu. Så gissa hur ont det gjorde att trycka in en spruta där? Tydligen lyckades de tömma ut lite allt möjligt innan de bestämde sig för att skicka remiss till OP och nu ska alltså tanden bort. Jaha, tack och bock för det. NU ÄR JAG INTE JU INTE BARA LITE RÄDD!!!! Tandjävel. Jävla immunförsvar. Inom någon månad ska jag få tid och jag kan nästan lova att det kommer krocka med världscupen i Gällivare, min födelsedag, Julafton eller något sånt. Allt är bara skit.

Dessutom är jag vrålhungrig men får inte äta något ännu. Hur många timmar måsta man vänta med att äta om man håller på att svälta ihjäl? Och går det bra om man tar med sig sin pojkvän som svimmar av blod på operationen? Tydligen måste jag ha med någon som kan leda mig dit och hem eftersom att jag är dödligt rädd och ska få extra lugnande. Jag hade egentligen önskat att få sövas, men det fick jag inte.

Jaja, nu är det bara att smörja med antibiotika-gel och hoppas att det onda har gått över tills på torsdag. Har jag fortfarande ont då måste jag tydligen tillbaka till tandläkaren igen. SNÄLLA, gör att det onda går över. Jag vill verkligen inte tillbaka dit igen....  

Jävla jävla skit.