Psyko.

Jag sitter vid matbordet och lyssnar på Ted Gärdestad och sånt fint och sorgligt samtidigt som jag grinar ögonen ur mig. Känner mig bara sådär allmänt olyckligt för stunden, av ingen anledning alls. Det är inte lätt att vara människa, eller tjej. Speciellt inte vissa veckor i livet. Jag tror det är dags för en Ipren.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0