när hjärnan rinner ut ur öronen..

Idag ska jag till farbror doktorn, som faktiskt är en tjej. Jag har  misstänkt halsfluss och dessutom sprack min trumhinna inatt. Jag hade lite ont i örat när jag somnade, sen vaknade jag kring 1 inatt och höll på DÖ. Kändes som att någon skjutit mig med pistol i huvudet och jag bara grät och skrek av smärta och visste inte vad jag skulle göra.. Ringde mamma och var halvt hysterisk av smärta, kunde knappt prata och knappt gå! Efter ett tag small det till igen värre än någonsin och sen började det rinna ur örat.. sköööönt var det vill jag lova. Geggigt, men skönt. Idag ska jag till doktorn och få medicin. Fortfarande ont i örat men inte samma tryck. Fortfarande ont i halsen. Fortfarande trött och sliten. Fortfarande slemmig i örat. Jag är så jäkla nice alltså..

Jag tackar gudarna att jag hunnit hem innan allt det här hände. Det är ALDRIG kul att vara sjuk när man är borta. Och speciellt när man gråter och skriker som en stucken hund! Den smärtan var helt klart 11 av 10!

Nu ska jag försöka ta mig upp och äta frukost. Känner mig som en degklump. Örat är alldeles varmt och jag vet inte om det är lock i det eller inte.. känns bara jättekonstigt! Helt sne känner jag mig..

Vi hörs efter doktor-besöket.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0