Idag är jag på fötterna igen! Febern tycks vara borta och jag orkar äntligen leva igen. Kvar är dock en jäkla förkylning och konstant tryck över bröstet. När jag hostar eller tar ett djupt andetag värker det nere kring hjärtat vilket är lite läskigt faktiskt. Jag har nog haft(har) en luftvägsinfektion i de nedre luftvägarna.. har som sagt inte alls haft ont i halsen utan bara nere i lungorna och bröstet. Känner mig fortfarande väldigt matt också, så det blir inte många knop gjorda. Hemska sjukdom som tar all gnista..

Inatt kommer Joel hem igen. Jag hade tänkt hämta honom på tåget, men tåget verkar övergå till buss och han är nog inte här förrän kring 3. Dilemma. Hur reagerar sjukdomen på att kliva upp mitt i natten för att hämta pojkvänner? Känner mig trött redan nu så jag kryper nog till sängs till dess hur som helst. Som sagt är orken väldigt begränsad och jag blir trött bara av att tänka lite för mycket.

Men jag lever, tack och lov.
Godnatt.