Efter vidare övertalning hemifrån och skräckhistorier om oläkta sår så ringde jag trots allt VC imorse. Fick en akuttid på direkten och ska dit med min eländige fot nu på en stund. Mamma tror på pencillinkur och jag vet inte vad jag tror på. Amputera stortån? Lungorna och andningen är fortfarande knäpp men det vet jag inte om jag vågar fråga om. De måste ju tro jag är helt knäpp, eller att jag hittar på alla konstiga bekymmer! Men jag lovar, jag varken orsakar allt konstigt själv eller hittar på. Jag har bara världens sämsta immunförsvar...

Nu blir det lite frukost och sen blir det doktorn. Here we go again!