Sug min..
Melodifestivalen suger.
Idag har jag spelat fotboll och lekt kurragömma och cyklat och gått promenad och pratat gamla minnen och ätit kex och vindruvor och sett på världens tråkigaste melodifestival (som jag nu dissar..). Deltävlingarna var roligare än finalen. Eller så var det sällskapet.
Imorgon 08.00 ringer väckarklockan och 10.30 går flyget till Sthlm. Sen kring 15-16 någongång flyger vi vidare. Mot inte allt för varmare breddgrader. Råkade se en 7 dagarns prognos som sa 21-22 grader hela första veckan. Sug min..
Jag vill få ett hejdå innan jag
lämnar Sweden. Gubbjävel ;)
Jatack!
Resfeber!!!!!
Fick lite panikattack imorse och fick ta röda faran till holmsund och låna en resväska. Min var helt enkelt för lite, hur jag än gjorde. Jag har så sjukt mycket resfeber! Mår illa och känner mig alldeles konstig! Gruvar mig för att säga hejdå imorgon eftersom att jag vet att jag kommer bli alldeles tårögd. Jag är så dålig på säga hejdå och jag får grym separationsångest!! Det bästa är att få det överstökat snabbt!
Men nu tänker jag positiva tankar istället. Väl därborta kommer jag ha hur roligt som helst, det vet jag ju. Steka i solen och äta god mat och bara leva livet. Och sen när jag kommer hem så är det sommar hemma. Har ett helt hus för mig själv, och förhoppningsvis kan jag börja packa inför flytten också. Sen ska jag våldgästa feta-altanen också, som jag tror kommer bli hur lyxig som helst! Lär väl ha fetaste abstinensen då också efter att ha levt i öken två veckor =) Det kommer bli king, love it!
Kommer ha med mig kamerasladden också så att man kan göra
en liten snabb uppdatering till alla goa glada hemma i Sweden.
Hinner nog skriva sista avskedet ikväll.
(då resfebern kommer att vara extrem!!)
Jag flyter, som en kork, i din badbalja.
MUMS! I like you.
Jag tycker den är söt.
02.15
God afton (godnatt?)
Jag har resfeber eller något. En tjock klump i bröstkorgen. Som om lungorna har blivit en aning mindre. Det får min fot att skaka sådär avslöjande. Jag saknar dig när du är nära men ändå så långt borta. Du är hal som en ål och det vet du. Just nu vill jag sitta i knä och hålla hand och kramas. Bara tills min feber är borta. Jag vill lyssna på hjärtslag och känna andetag och försökta andas i samma takt. Glömma stressen över att jag inte hunnit med någonting av allt jag borde. Jag vill stryka tummen över din handrygg bara för att det känns bra så. Bara säga ingenting för att det behövs inte. Jag tycker bäst om när allt känns så pass bra att inga ord behövs. Prick nu vill jag göra allt de där bara för en minut, för sen skulle det gå över. Sakna mig, bara lite, pucko. För även om du sa att jag inte skulle det, så kommer jag att sakna dig.
Jag borde sova. Imorgon är min första helt lediga Lördag på flera månader. Och det är så mycket som jag måste hinna trycka in där. Jag har inte tid att vara zombie av trötthet. Dessutom vill jag vara med lilleman eftersom att han säkert har växt 2 dm när jag ser honom nästa gång. (i övrigt, hur fasen ska jag kunna stå ut att tanka själv hela halva sommaren när jag verkligen SUGER på att tanka! haha, så pinsamt...!!)
Nu har dessutom ena blockljuset
nästan brunnit ned, så nu är det
verkligen tid för att sova!
Jag slår slår mina egna rekord i att
vara vaken ganska ofta nu mera!
Till dig, en puss
Till resten, godnatt.
Jag är kär i kärleken!
Aj min kropp. Har vaknat i princip varje gång jag rört på mig inatt. Höften är verkligen inte okej! Trodde den skulle vara blå och jävlig idag, men det syns inte ens. Vette fan alltså.. För det gör verkligen sjukt ont!
Igår fick Calle sin första flickvän. Hon ringde hit och frågade chans på honom. Ååhh, jag blir sådär mammigt rörd så jag blev nästan tårögd! Han blev alldeles röd om kinderna och skämdes jättemycket samtidigt som han blev hur sprallig som helst. GULL-UNGAR!! Det gjorde min dag, helt klart.
Tänk vad enkelt allt var när man var liten! Jag frågade iofs aldrig chans på någon. Men jag hade faktiskt en hel rad med beundrare! Två stycken som tävlade om mig. De stod på gångbanan med stjärnkikare för att spionera, de snodde halsband frånd eras mammor (som min mamma gav tillbaka) och gav till mig, de skickade bokmärken och kärleksbrev och paket och rubbet! Jag var poppis när jag var liten!
På discon när det var snöbollen så upptäckte man alltid de nya paren. Killarna tafsade på rumpan och höll på att sliskade på halsen (det måste ha varit i femman-sexan någongång-och jag tyckte det var äckligt!, samtidigt som man ändå var lite avundsjuk). Till saken, så var det ju så himla enkelt att bara skicka någon att fråga chans, och sen bara få ett ja elelr nej. Dessutom så kunde det där svaret variera lite från dag till dag också. Dock desto jobbigare blev det ju när man blev dumpad. Minns det än idag när jag fick dissen av min stora kärlek som jag faktiskt hade varit tillsammans med i ett år (gick väl i femman kanske?)
Det började på lunchrasten då någon kom fram och sa "Victor tänker göra slut med dig" ! "Jaha.... det vet jag väl!" Sa jag lite kaxigt, samtidigt som jag gjorde allt för att inte börja grina, för det visste jag ju så klart inte! Sen fick jag bara gå omkring hela dagen och vänta på dödsstöten, som kom när jag skulle gå hem från skolan. Då stod det nån liten kille där som hälsade att Victor ville göra slut, samtidigt som han frågade om en annan kille fick chans på mig istället. Det fick han inte. Istället gick jag runt och var olyckligt förälskad resten av mellanstadiet.
Men hur man än vänder på det så var mellanstadiet king. Lätt bästa tiden i skolan! Jag hade världens bästa klass, hoppade hopprep och lekte häst på rasterna. Varje fredag var det disco och snöbollen ("Ikväll, på discot blir min chans" - ALLTID!). Jag saknar det nästan. Hade jag fått gå om mellanstadiet nu hade jag frågat chans på min olyckliga kärlek! Istället för att lägga kärlekslappar utan avsändare i hans låda, som han trodde var från en annan (tack vare mina lappar blev dom dessutom ihop!!!) Yes, jag har alltid varit king på kärlek - NOT.
HAHA! Hittade dessutom ett brev från min första kärlek! Som sagt säkert från fyran eller femman. Jag kan inte rå för att jag sparar på mig kärleks-grejer (och annat) som jag fått genom tiderna. Därav livsfarligt att ge mig blommor eller paket =)
Nu ska jag skrubba benen eftersom att Anna säger att man ska
göra det innan man far utomlands.
Skrubba tills det blöder!
Konstigt inlägg det blev, vi ser väl om det kommer mera.
På återseende!
Fan.
FAN!
Jag är less less less och så jävla irriterad. Min kropp gör ONT. Riktigt jävla cp-ont gör det! Min höft är typ rubbad och helt sne, och låret gör ont. Fan vad ont det gör!! Jag hatar fotboll ibland. Hatar fotboll. Hatar att ha ont. Och då går dessutom allt annat också så jävla hårt åt skogen. Åååhhhhh.... Jag vill bara lägga mig ner och grina. Sen vill jag bli ompysslad och omhändertagen också. Jag är världens sämsta förlorare. Världens sämsta fotbollsspelare.
Just nu är jag lättretad. Och irriterad.
Bra avslut. Nu måste jag dessutom springa minst varannan dag i Malta. FY FAN.
Svara!
Mina tänder och knän.
Jag är i ett Lasse Lindh-rus. "Ljug och kyss mig hårt en sista gång"..
Jag gillar när det händer något. Men jag hatar när saker förändras. Jag behöver liv och rörelse för att jag inte ska bli uttråkad. Men jag måste ha tid i förvåg, eftersom att jag hatar att tappa kontrollen. Du kan få mig att tappa fotfästet. Du kan få mig att våga blunda och släppa greppet med ena handen. Bara för att jag vet att om jag råkar släppa med den andra så gör det ingenting. Inte med dig.
Jag är inte en sån som vågar, egentligen. Jag är en som som blir inslängd och tvingad. En sån som väljer att inte njuta fullt ut eftersom man då plötsligt blir så sårbar. Säkrare att leva på gränsen och försäkra sig om att inte tappa kontrollen och ramla framlänges och slå ut 2 framtänder. Jag är rädd om mina tänder, och om mina knän.
Hej, två veckor utan det där skrattet,
de där läpparna och de stunderna,
känns så jobbiga.
Kan jag få ta med dig i en doggy-bag?
__________________________________________________________
ett gott skratt förlänger livet,
och man får ändra sig, men inte ångra sig!
?
Yes, så är det nog. Typ.
Skrik och panik.
Min vanliga tur. Åkte in till stan tidigt imorse, fick passet, men det är fortfarande inte aktiverat.Fick sitta hundra år och vänta medan istort sett allt krånglade. Sen promenad in till stan där jag fick sitta på bibblan en timme till stan öppnade. Då var det plötsligt 15 min till min buss gick hem. Självklart var det kö utanför Forex innan de ens öppnat, med 7 min till min buss skulle gå så fick jag beskedet att all euro var slut. KING. Löpsteg till Stadium för att köpa bikinitrosor, som inte heller hade kommit (vilket betyder att jag får ha olika under och överdel i Malta). King att man får springa som en idiot genom stan och dessutom få kramp i vaderna. Men jag hann med bussen. Utan euro, utan bikinitrosor och med ett pass som inte är aktiverat. Men ett pass är iaf ett pass!
Nu har jag ätit fisk och riskakor (riskakor, min nya basföda). Funderar lite över vad jag gör på nätterna egentligen. När jag vaknade hängde tavlan på väggen helt på sniskan, och tavlan på hyllan hade tippat helt. Spännande..
Känner mig inte kreativ alls, så vi slutar här.
Måste få koll på lite tankar innan jag
slänger ur mig något mer.
På återseende.
Älskade lillebror.
Det handlar om att hitta en jämnvikt. Att kunna taemot det man vill ha, men också kunna ge vad den andre behöver. För att det ska kunna fungera så krävs det förtroende och tillit. Det krävs också att man är beredd att ge lika mycket som man tar. Jag (som tror så himla mycket) tror det. Sen spelar det ingen roll vad saken gäller, för det är grunderna till allt.
Jag börjar få lite kalla föttern. Jag kommer att sakna min älskade söta lillebror så himla mycket. Varje gång jag är borta från honom länge så blir jag sådär sorgsen så jag inte ens kan prata i telefon med honom utan att gråta. Börjar inbilla mig att det ska hända en olycka och att jag aldrig mer kommer få se honom osv. Hur ska jag klara mig 4 veckor utan min lilla skatt?
Jag tycker inte om att vara ensam. Speciellt inte i världens största hus. Att sova i världens största och kallaste säng. Det är som inte samma sak att vara ensam någonannan stans, som att vara ensam i huset. Mitt hus blir så tomt när det inte är någon hemma. Och jag blir så fasligt mörkrädd också. Sen sådär mot småtimmarna börjar jag sakna dessutom. Saknar grejer som det där puckot tex, med konstig bröstkorg, men som har världens härligaste hjärtslag att lyssna på. Du förstår, att jag känner mig trygg av att höra din skratt genom luren. Då sover jag gott sen. Sen trivs jag med det jag har nu. Tacktack!
Jag gillar den, för den är vad man gör den till.
Pepp om man vill, sådär deppig om man vill.
Brudar!
Nu är det dax att tagga till!!
Det går en ängel i mina spår.
Jag tror väldigt mycket. Jag tror på det mesta. Ofta tror jag alldeles för mycket och jag spekulerar och tror vad än saken gäller. Jag är proffs på att inte tro på folk också. Jag både tror - och inte tror alltså. Därför så har jag alltid gillat raka rör. Så man slipper gå runt och tro och ha sig! (i övrigt är jag grymt lättlurad också)
Jag tror på kärlek. Jag är en romantiker och jag tror att kärlek är störst och vinner över allt. Jag tror på lyckliga slut och på ödet. Jag tror att allt som händer har en mening, men jag tror också att vi själva kan förändra vårt öde. Jag tror att om man vill någonting tillräckligt mycket så blir det så. Det psykiska är så himla mycket starkare är det fysiska och allt annat runt om (det är också vetenskapligt bevisat). Jag tror att med tillräckligt stark vilja så kan du komma istort sett hur långt som helst om du verkligen kämpar för det du tror på. Jag tror också att vi kan förändra andra människors syn på något om vi tror på det tillräckligt mycket.
Jag tror på under också. På sånt där som verkligen itne ska kunna hända. Jag tror på någon typ av magi eller något. Jag tror på MIRAKEL! (äntligen hittade jag det rätta ordet). Jag tror att jag är ett litet mirakel. Jag tror att det går en ängel i mina spår och att mirakel kan hända mig. (och det har faktiskt hänt mig, en gång!). Jag tror också att om man tror något tillräckligt mycket så måste det vara rätt på något sätt, för annars skulle man sluta tro efter lagom lång tid. Och vad lagom lång tid är, beror på vad saken gäller.
Jag tror inte på depressioner som en sjukdom. Jag tror att depressioner är något som alla människor har någon gång, men som man kan klara av att hantera olika bra. Det handlar om hur stark man är på att ta sig upp därifrån. Jag tror inte heller på utbrändhet som en sjukdom. Självklart kan man bli utbränd av att ha för höga krav på sig själv, och alldeles för mycket att göra, men på samma sätt som med depressioner så tror jag att det är upp till en själv att begränsa.
Jag tror att goda människor får mer lycka och mer tur i livet, vilket därmed gör att de ofta lever längre. Jag tror att av någon anledning så får man mer tur i olyckor osv om man gjort goda gärningar och tänkt goda tankar. Jag tror också att unga föräldrar ofta är bättre än äldre. Men det beror också på.. Är det ett ensambarn så tror jag inte att åldern på föräldrarna spelar någon roll.
Jag tror inte att man föds till att vara på ett sätt, utan jag tror att man bli formad av sin omgivning. Jag tror att alla barn är nollställda när de föds, och sen kommer varje upplevelse att göra intryck och sen formas barnet därefter.
Så, jag tror jättemycket. Kanske inte altlid så bra, eftersom att jag lätt kan skapa en bild att tro på bara av att dra ihop några små trådar. Ibland så sårar man sig själv väldigt mycket på det sättet, men ibland så blir man också så himla mycket gladare av det.
Jag kan få en ganska skev bild av verkligheten genom att spekulera och tro på allt möjligt som mitt huvud hittar på. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag skulle behöva någon liten gubbe som sitter på min axel och säger till när jag börjar inbilla mig och tro alldeles för mycket.
Carolina-dagen är en bra dag
(då tränade man alltid att sjunga i kyrkan när man gick på lågstadiet).
Puss
(yes, den var till dig pucko)
;)
YESS!!!!
HÅLL ALLA TUMMAR I VÄRLDEN FÖR MIG NU!!!
Jag sa ju att bara jag ger mig fan på något så brukar jag faktiskt lyckas!
Hoppas hoppas hoppas hoppas, för nu är jag peppad så jag nästan
spricker!!!!!! KIIIIIIIIIIIIIIIIIIING!!!
Två, 54 kvadrat, 3500/månad.
Helena är min Gud just nu!
Forts från imorse.
En bild säger mer än tusen ord. Så, min helg i bild.
Fredag, jag leker grillmästare och eldar nästan
upp både mig själv och altanen.
Myrattack, dom gillar mina fruktskal!
Som sagt, så fint är det ute när man mår som allra bäst.
Jag gillar mina moments.
Jag gillar den också, både för att det är snygg och
skön. Dock lite tom ibland.
Bara för att det är lösaktigt att ha kådisar i börsen.
Och jag hade rätt! HA!
Chosan
Extra tunn, transparent kondom med behållare och förstärkt topp.
Slät yta, profilerad och glidmedelsbehandlad.
Längd: 185mm
Bredd: 52mm
Profil
Transparent, profilerad kondom med behållare.
Slät yta och glidmedelsbehandlad.
Längd: 185mm
Bredd: 52mm
Sandåkern - Assi. Kan lova att det inte är
varje dag som jag läser om mig själv i tidningen!
Två nya kandidater till mitt framtida missbruk.
Som sagt, jag letar fortfarande efter något mer att bli
beroende av.. =)
Nattens drottning.
Så, vad har jag på hjärtat sådär på måndag förmiddag.
Igår gick jag omkring och flinade sådär fult varje gång jag tänkte på de där galna filmerna från lördagkväll, helt obeksrivilgt alltså! Någon gång då och då måste man få leva lite galet, trots att det egentligen inte är min grej. Men whatever. När man festar typ en gång var åttonde vecka måste man väl få unna sig lite galenskap ibland. Live fast, die young, eller hur var det nu?
Jag börjar få flyt igen, tror jag. Eller, jag mår bättre.
Jag gillar verkligen mina moments. Det får mig till och med att gilla hockey en aning fast jag egentligen hatar det. Och det värsta är att jag nästan blir insatt i spelare och matcher. Jag menar, hockey är ju huuuur tråkigt som helst! Men endå så sitter jag där och glor på teven, och lyssnar på p4 för att inte missa början. Fast kanske är det de där runt om hockey-tittandet som jag gillar bäst. Att tävla om vem som är elakast, hur pass fjortis jag är, och vem som ska leva i celibat eller inte. Det är sånt som får mig att må bra, det är sånt som blir mina moments. Jag har roligt när jag ser på hockey. Hockey är faktiskt det bästa som finns, med rätt sällskap.
Inatt sov jag helt magiskt bra. Var dödligt trött igår och kände mig ungefär som en zombie. Sen var det ungefär som ett slag i huvudet och godnatt. Helt däckad! Tillräckligt med sömnbrist, tillsammans med en varm känsla i magen och lila-lakan gör susen vill jag lova. Det kallas aktiv sömn eller något. Trots att det inte var allt för många timmar, så känner man sig sådär hälsosamt utviilad och frisk när man vaknar. Jag har alltså varit på spa-behandling eller något inatt. Men lite läskigt var det imorse/natt någongång. Vaknade nämligen av att jag sa något, och med tanke på vad jag drömde för något så hoppas jag inte att jag snackar för mycket i sömnen. Mina knäppa drömmar förföljer mig fortfarande..
By the way och hur som helst. Jag flyter och jag mår bra. Jag gillar strömmen jag flyter med och du styr min ström väldigt bra. Jag tror det handlar om förtroende eller något. (på tal om förtroende, jag har aldrig någonsin litat på någon så mycket som igår, och det var det verkligen värt. Kanske är det så ändå, för att nå hela vägen krävs det att kunna koppla bort allt annat.Och för att kunna koppla bort allt annat, så krävs det att känna sig trygg med det runt om..?) Jag tänker inte lika mycket på sånt som bara gör mig knäpp. Och tro mig, livet blir så himla mycket mer underbart när man slipper analysera varje händelse och tonläge och istället bara känna sig trygg med det man har. Svårt att sätta ord på det jag menar. Och med tanke på att jag i stort sett är känd för att bli misstolkad och är världens sämsta på att förklara så är väl även detta dömt. Men men.
Nattens drottning, tills hon blåser omkull.
Sussi är in heaven!!!! (och C )
klockan är halv tre på natten och jag raderar blogginlägg. PINSAMT.
men pinsammare om alla fått möjlighet att läsa om massa galet som jag å sussi pladdrat ihop i villan oach galet.
imorgon en nyktrare version om min kväll, dessutom två helt wasted videos när jag
å suss är helt i himmelen! wow!
Nu svarade Calle i min mobil, mitt i natten. Stackars barn. Godnatt!
Abstinens!
Hej alla mina 10 000 läsare (not). Men jag är nöjd endå. Skriver enbart för min egen skull eftersom att jag spricker annars. Och inte alls för att någon annan ska få ut någonting av det. Jag måste ventilera och det gör jag genom att pladder-skriva. Sen så kanske någon annan lär sig något av mina misstag, who knows.
Jag börjar sakna den där lönnfeta missbrukaren. Den där som inte gör något i lagom mängd och som har väärldens mest snea självbild (och som älskar att underskatta sina egna prestationer). Du kommer aldrig att lyckas laga allt trasigt som du ser, bara så du vet. Hur som helst så börjar jag få abstinens nu. (du av alla vet väl hur det är..!)
Så, ge mig. Snarast. Tack!
Jag tycker det är en exemplarisk bild!
Sen så har jag (helt otroligt) fått en muntlig kommentar om tidigare inlägg. Enligt den kommentaren så är jag helt enkelt bara en sån som alltid vill ha det jag inte kan få eller det jag inte har. Och sen när jag fått det, så vill jag inte ha det längre. Kanske? Det är klart att gräset ofta är grönare på andra sidan. Och att det inte alltid är lika roligt när man fått det man ville. Men där har jag också något att konfrontera med. Det är inte heller roligt att alltid få allt man pekar på. Det är inte kul att få allt man vill innan man ens har hunnit peka på det. Jag är tex hellre svartsjuk på min partner, än att känna mig så pass trygg med denne att det känns som att jag kan bete mig istort sett hur som helst och göra vad som helst och han kommer ändå alltid finnas där och vara mig trogen. Jag har varit med om båda och vet exakt vad jag föredrar.
Upptäckte alldeles prick nu att jag har myr-invasion! 8 svartmyror kryper för tillfället runt min fotölj och en var på mitt ben. Så, nu fram med myrmördaren! Enligt min mamma så är jag är djurlockare eftersom att jag lämnar fruktskal som kan göda hela obbolas myrstackar. Skenet bedrar, jag är alltså inte så renlig som jag ser ut att vara!
Love.
Forts. från imorse.
I made it! Pass är kirrat, så nu återstår bara att vänta.
Tur i oturen kan man väl säga..
Jag hann till och med äta mjukglass och korv på maxi,
och fick tre tablettaskar Pim Pim att äta i bilen medan
jag väntade på när min taxi skulle på bolaget. Mumma!
Åter till mitt singelliv. Har nu varit singel i... 8 månader! Och trots att jag verkligen inte är en ensamvarg och har väldigt svårt för att vara ensam så trivs jag. Jag har alltid varit en sån som behöver någon typ av trygghet i vardagen. Något som alltid finns där som man kan bygga rutiner kring. Och på något sätt så tycker jag att jag har haft det. Att känna förtroende för någon och veta att den finns där även om det ibland kan vara väldigt långt borta. Samtidigt som jag är en sån som har väldigt svårt att lita på folk, så brukar jag välja fel personer att lita på när jag väl gör det. Men nu känner jag tillit och det känns bra. Jag mår bra nu. Jag trivs. En varm känsla i magen.
Jag tycker om min situation. Det är faktiskt bästa tänkbara med tanke på var i livet jag är. Jag har ingenting som håller mig fast vid något. Även om jag verkligen inte skulle ha något emot att ha det. Jag har egentligen valmöjligheten till att göra istort sett vad jag vill. Sett utifrån är jag möjlig till det mesta, men sett från mitt eget perspektiv så vet jag hur jag vill ha det. För även om jag älskar det som det är just nu, så är det inte säkert att jag alltid kommer att göra det. Men vad gör det egentligen? Lev för dagen.
Man ska leva så man mår bra. Sen ska man tänka en tid framåt men inte för långt framåt. För det finns en gräns för hur mycket man kan påverka. Man ska handla efter det som man tror på och man ska alltid sträva efter att nå längre. Sen ska man inte stirra sig blind på en enda utväg när det egentligen kan finnas så många fler som leder till samma ställe.
Jag älskar ögonblicken, utsikten, känslan och doften.
Trygghet, tillit och närhet.
Sen flyter vi bra, på samma våglängd.
Mitt liv som singel
Just nu så gillar jag mitt liv som singel. Det är bra. Jag får supa när som helst jag vill och jag får bli hur jävla packad jag vill. Sen får jag stöta och flörta med vem jag vill. Ingen påpekar hur grymt osexiga trosor jag har ibland (turkosa med snobben) och jag behöver bara vax/raka benen när jag känner för det. Ingen gnäller för att jag kommer hem sent och jag behöver inte plocka upp efter någon annan. Jag får umgås med vem jag vill utan att någon bli svartsjuk och jag får dessutom vara hur närgången och förförande jag vill med den jag umgås med. Hej pucko, jag gillar att umgås! (men bara för att jag kan göra allt det, så är det inte säkert att jag gör det ;) )
I övrigt så vaknade jag imorse av att jag bokstavligen höll på att DÖ av hunger. Hela min kropp var så hungrig att den var huungrig överallt! Det måste vara all hunger jag samlat på mig senaste tiden som kom nu. Känner mig som en helt ny människa idag. Jag är glad! Hets tryckte imig 3 mackor och jag har fortfarande en macka och en banan som väntar på att bli uppäten. Tänk så lite det krävs för att få min kropp att börja fungera som det ska igen!
Jag är en prinsessa idag. (Bapelsin då gubbjävel)
Förutom det så är de PANIK (!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!). MItt pass är nämligen inte giltigt och jag måste lyckas både fixa ett nytt och hinna få det innan jag far! Sista chansen att ha en möjlighet att hinna få det i tid är dessutom att fara till polisstationen idag! Och jag har ingen bil och börjar jobba kl. 14. KING.
Uppdatering om mitt liv som singel lär komma
ikväll, för jag kom på hur mkt som helst som
jag vill ha sagt. Men nu måste jag panika med passet!
Så fint är det ute när man mår som allra bäst.
Onsdag och jag mår bra.
Men jag har en konstig känsla.
Jag kände mig besviken. Eller. Förvånad. Chockad. Jag blev påminnd om ett misstag som jag verkligen inte vill bli påminnd om. Kan man kalla det dolda-december? Någon typ av okänslig desperation. Då bestämde jag mig för att aldrig mer känna mig så låg och liten. Och ändå fick jag den känslan igen, av att jag inte är en person, utan en kropp.
Gör aldrig så igen.
Idag ska jag städa (påriktigt, med dammvippor och trasor!). Ska få besök som kommer att få se på medan jag vippar och torkar. Sen lunch och promenad innan jag ska iväg och jobba. Ikväll ska jag på besök. Det låter helt knäppt, men jag känner mig nervös eller något. Kluven. Men jag flyter. Oj vad jag flyter ska du veta. Som en kork. Och du borde nog vara försiktig med att styra strömmen som jag flyter med.
Min sten från hjärtat har lättat.
Det känns bra, skönt! Låt mig
fortsätta må så. Gör mina dagar.
Nu rullar jag igång onsdagen med P3 och pepp på livet.
Kom och flyt med mig!
Hittade lite galajj i gamla bildarkivet!
Haha, ååhh så mycket galet vi gjort
genom tiderna! Lovely!
Lyckliga gatan!
Jag är ingen äkta kvinna. Jag tycker inte om att shoppa!
3 shorts
1 kjol
3 linnen
1 tröja
1 bikini
1 par skor
Jobbigt att dra kassar. Varmt att dra på och av kläder hela tiden.
Less på alla fula kläder med fula färger och fula mönster.
Tänk vad enkelt om man bara fick tänka ut något man ville ha
så vips ordnade någon fram det i exakt rätt strl och hela köret!
Gubbjävel.
Den här tiden om två veckor är jag långt långt långt långt härifrån. SKÖNT!
Jag hatar mina drömmar. Egentligen älskar jag dom, men nu hatar jag dom. Jag drömmer alltid sådär verkligt så när jag vaknar så vet jag ibland inte om det har hänt påriktigt eller om det var en dröm. Senaste tiden har jag haft en dröm som verkligen förföljt mig allt för många nätter. Jag har liksom fattat vinken nu, så det räcker! Sluta!
Idag gör min axel fortfarande ont. Känns jävligt att jag
kommer måsta lägga ut ännu mer pengar för att få
den att bli smärtfri. Men det är de värt antar jag..
Om någon timme bär det iväg till stan. Måste fixa en jäkla massa och det kommer att svida i mitt konto. Men idag får det helt enkelt göra det. Vill man vara fin får man lida pin. Sen är det tydligen bra att shoppa ibland. (Jag gillar inte att gå i butiker och pröva kläder. Ingenting passar och det är bara jobbigt attt ta på och av sig kläder hela tiden..) Kanske borde jag bli mer tjejig och älska att handla kläder. Jag tror jag måste hitta mig ett beroende.. Snus? Ciggaretter? Shopping? Träning? Mat?
Jag kan nog faktiskt ärligt lova att de här
veckorna har varit de jobbigaste jag varit
med om. Såklart har man haft tunga tider,
men det brukar vara sådär riktigt jävligt
några dagar, och sen brukar det gå över
till något långdraget mindre jävligt.
Så, inte undra på att jag känner mig
helt knäpp nu..
Nu, rulla igång Tisdagen.
Babelsin då gubbjävel.
Varje ögonblick räknas..
Vem står kvar när allt är över?
Min tur kanske vänder trots allt. Pratade med hyresvärd idag och det lät inte helt omöjligt. Sen gjorde jag min första hyffsade träning på snart 3 veckor. Det har gått så jäkla dåligt på slutet och inte varit roligt alls. Jag har verkligen gruvat mig inför varje träning, men kanske får jag till det nu? Sen så är mitt schema för åtminstonde första perioden helt okej. Heltid - men ändå en del luckor där man hinner leva.
Imorgon ska jag köpa bikini och shorts och linnen.
Shampo, balsam, hudkräm och solskyuddsfaktor.
Sen så ska jag ge fan i att inbilla mig. Jag borde verkligen veta bättre! Egentligen är det väl skrattretande och jag kommer säkert att kunna se det själv efter en tid. Jag vet ju hur det ligger till. Så varför tramsa med sig själv? Antagligen så kallas det fortfarande väldigt dåligt självförtroende. Skratta istället åt hur vuxna människor kan bete sig och hur komisk situationen är.
Så, nu ska jag sova och se till att vakna med helt nya tankar imorgon också. Sen ska jag köpa världens snyggaste bikini som jag ska glida i hela beach 08. Sen ska jag äta massor så att jag verkligen kan ladda upp till en ännu bättre träning imorgon! Sen är det bara att hålla alla tummar i världen för att jag får dröm-lägenheten redan i månadsskiftet!
Och sen är tisdag också slut, så då har vi
kommit en dag närmare i nedräkningen.
Varje ögonblick räknas.
SOMMAR.
Tider man bara inte kan låta bli att sakna!
Sundsvall. 4 dagars dimma, helt makalöst!
Försök hålla bikinin på plats i de vågorna!
Världens största vågor!
STEK! (killarna ligger på rad för mig ;) )
Var bara tvungen att lägga in den bilden eftersom att
vi är knallbruna! Sommaaaaaar!!
Bit ihop.
Det är inte enkelt att göda mig helt enkelt.
Kräm är ok. Och fil med rätt flingor. Youghurt är också ok. Godis går ner, och frukt också. Resten är svårt. Jag tycker det smakar apa och plast och bara äckligt. Dessutom så har allt en äcklig konstistens. Allt är bara äckligt. Oftast iaf. Sen smakar det extra vidrigt när jag inte kunnat hålla mig från att läsa saker som bara gör mig så himla olycklig. Då går det nästan inte alls. (jag är inte bra för mitt eget bästa...)
Varför kan man inte bara låta bli när man vet att man bara sårar sig själv. Egentligen är det väl kanske bäst att ingenting veta? Jag har alltid sagt att jag hellre tar ett jävla tungt svar, än att inte veta. För det värsta som finns är ju att gå runt och inte veta. Men nu kanske jag har ångrat mig. För visst är det enkelt att bara glömma bort. Att bara låtsas som ingenting. Men självklart så måste jag ändå påminna mig själv hela tiden bara för att göra det svårare. Någonting i mig måste ju bara älska att plåga mig själv.
Jag dricker Ramlösa med päronsmak. Och har ätit jordgubbskräm. Det är göde. Idag har jag bara jobbat 4 timmar vilket är ganska slappt. Och jag har dessutom fått se sommarschemat. Jag jobbar må-fre 8-16 och torsdagar till 20. Det är kanske det bästa jag någonsin kunna hoppats på egentligen. Slippa alla kvällar..
Nu ska jag byta lakan och plocka lite. Sen borde j
ag väl ta mig ute på en promenad eller något.
Ikväll är det träning (som alla andra kvällar..).
Nu är jag kluven. För imorse chockade jag mig själv genom att vara på helt nya tankar. Samtidigt som jag ändå faller tillbaka till de gamla så enkelt. Jag vet inte. Jag vet ingenting. Jag vill veta. Jag trivs bäst med att veta bara för att då kan man lägga det bakom sig (fast jag är värdelös på att lägga saker bakom mig..).
Så, det är nedräkning tills jag får veta.
Och tills vidare biter vi ihop..
Mina räknade dagar.
Jag räknar dagar. Jag har nedräkning men jag vet egentligen inte vad jag ska räkna från eftersom att jag inte har någon slut-dag. Men jag räknar ner eftersom att det känns bäst så. Sen har mina tankar förändrats väldigt mycket de senaste dagarna och kanske också slutstationen för dom. Men samtidigt inte. Jag vet helt ärligt inte..
Men så länge så fortsätter jag att räkna ner, så ser vi var jag hamnar.
Jag vet inte vem som har rätt. Kanske har alla lite rätt och när man lägger ihop de delarna så blir det helt rätt? Eller så kan det inte bli helt rätt. Kanske finns det ingenting som är helt rätt? Kanske är det upp till var och en som person som själv får avgöra vad som är rätt. Rätt. Och fel. Borde det inte finnas något mellanting?
Kanske är vi det mellantinget.
Eller så har du sen länge försvunnit längre bort. Och kanske är du helt borta nu? Kanske så var du nära hela tiden och kommer bara närmre. Kanske så står det stilla. Kanske är det jag som börjar glida bort. Kanske är det jag som hamnade på en ny våg som drar åt ett annat håll. Kanske är det mitt huvud som slagit en slint och allt har bara varit någon typ av fantasi. Eller så kanske det har varit helt påritkgti och kanske är det precis så det ska vara. Rätt, eller fel? Jag gillar inte när det inte finns något mellanting.
Jag är en mellanmänniska. Jag har svårt att ta egna beslut och vill helst att andra ska göra det åt mig. Men när någon väl gör det så tycker jag ofta att det är fel beslut och då gör jag allt för att motarbeta det. Jag är svår. Jag tycker inte om att ta beslut. När jag väl tagit ett beslut, så blir jag oftast helt 100% säker att det är helt fel beslut ungefär direkt efter att jag tagit det. Sen går jag omkring och mår jättedåligt över att jag tagit fel beslut. Så då ändrar jag mitt beslut ibland. Men då får jag ännu mer ångest eftersom att jag blir helt säker på att det första beslutet var mycket bättre. Tänk så mycket bättre det hade varit att kunde välja inget. Eller mitt i mellan! Inget utav det!
Jag blir stressad av att tiden rinner iväg och det känns som att jag inte hinner med mitt liv. Tänk om jag vaknar en dag och är 42 år gammal och inte har gjort något av det där som jag skulle göra. Tänk om jag ångrar att jag inte kämpade tillräckligt hårt för att vinna dig eller om jag ångrar att jag kämpade för hårt. Tänk om jag upptäckte att jag la ner alldeles för mycket tid för att studera till något jag aldrig egentligen ville bli eller om jag helt enkekt aldrig ansträngde mig så pass mycket att jag kom in på min dröm-linje. Tänk om alla mina vänner tog det där klivet och hamnade långt borta medan jag blev kvar. Och tänk om jag missade massor med nya människor för att jag stirrade mig blind på mitt gamla vanliga.
Jag vet vad som känns rätt nu. Och känns det inte rätt sen så får man ändra på det då.
Men jag vet vad som känns bäst för mig nu och då måste jag leva efter det också. Annars
kommer jag att vakna upp en dag och ångra att jag inte kämpade för det jag trodde på.
Jag vet att jag har gjort tusen misstag och tusen dumma saker. För att jag stirrat mig blind
på enbart en utväg. Nu vet jag att det finns flera, men som alla slutar på samma ställe.
Jag ser det. Låna mina ögon och se det du med.
Söndag.
Halv fyra imorse knackade det på mitt fönster.
Då var det alltså godmorgon för mig.
Käre lillebror smög ner i min säng någongång
kring 3 imorse också.
Jag flyter vidare.
En bild säger mer än tusen ord.
Nu har jag tagit tag i saken. Mina telefonbilder finns nu mera på datorn och kanske bör dom finnas bara där också. Jag har en känsla av att jag sparar på mig alldeles för mycket trams i min telefon..
Så, här är väl ungefär delar av det som
jag har gjort de senaste 4 månaderna.
Åhh så helt underbara månader det har
varit alltså! Inser det mer och mer när jag
ser på bilderna nu!
2 Februari, pannkaksfrukost
...min minut är helig!
29 februari. Sista lagfesten med favvogänget.
Någonstans föll jag över kanten.
Nya mottot, lev som du lär!
..upptäckte en sida av mig jag inte trodde jag hade.
och gosch i taket att jag såg stjärnor.
Någonstans efter valborg. Spriten gör mig vacker, ehhm..
Min vän kom hem - men for igen.
När Ica ger mig ledigt. Nästan sommar.
40 minuter av min lördagkväll 10 maj. Hon tyckte att
jag skulle ta hem den till mig. Gömma den i hemma
hos mig och bara klappa och mysa en stund
Ingen skulle ju ändå märka något.
Men det kändes fel att stjäla en katt,
så vi släppte den igen.
Lördag.
är att komma under någon?
Näe..
Ge mig!
Jag har suttit barfota på en brygga och sett på vattnet.
Fått gåshud på armarna och hamnat i andra tankar.
Jag kom att tänka på de bästa kommentarerna jag vet.
"kom hit!"
"jamen jag får det"
Och jag vet också vem den vackraste i hela världen är.
Jag skulle göra vad som helst för att få se ut så!
Fick man se ut så, skulle nog allt vara mycket mycket enklare..
Ge mig det! Det skulle underlätta så grymt mycket!
Eller ge mig en trollstav, lite lyckopiller och
tre fria önskningar. Eller en sjua, jävligt
bra musik och sen få sova bort baksmällan
ungefär 6-7 dagar..
Deal?
(bitch)
Min mardröm.
Det handlar om att räkna blomblad.
Det här är bara en mardröm.
Klassikern.
01.23 och jag borde sova. Det kallas ont i huvudet och väldigt trötta ögon. Efter 2 timmar i telefonen känns det lite bättre. Har dock kommit på att jag grubblat så mycket på annat att jag helt skjutit det problemet åt sidan.. Fy fan, så otur kan man väl inte ha. Vi ser väl vad som händer under natten.. Åhhhh, det här kan inte hända, fy fan fan fan fan fan..
Förlust ikväll också, oväntat mot MSK. Läs INTE tidiningen imorgon.
(Jo, Sussi, du kan läsa VF! Lagets bästa spelare!!)
Samtalet ikväll har fått mig att tänka mer från andra perspektiv. Men jag hamnar ändå på samma slutstation.Och jag har också fått bekräftat att jag är en jävla idiot. Allt jag gör ger bara motsatt effekt. King Carro, king! (skjut mig)
Svårfångad - in my ass.
Lev jävel och ta smällen imorgon.
Men första tanken innan jag ens slagit upp ögonen är fortfarande densamma. Jag saknar!! Jag saknar verkligen mer än jag trodde var möjligt! Åhh vad jag saknar. Mest av allt i världen saknar jag..
Nyvaken (saknar)
Idag är det faktiskt bra väder. Jag ska passa på att ta en promenad ut mot skogen. Älskar att lyssna på fåglarna och bara gå i helt egna tankar. Att lyssna på musik samtidigt förstör hela grejen tycker jag. Sen ska jag som sagt jobba hela två timmar (15-17) eftersom att det är match sen. Sandåkern-MSK, Grubbeplanen 19.00. Peppen är inte speciellt stor utan nervösheten är större. Ikväll lär bli en sån där match där man trampar på hälsenor och bara punktmarkerar och klänger för att förstöra så mycket spel som möjligt. Eftersom att jag är för dålig för att göra någonting annat..
Borde faktiskt plocka bort lite runt om mig också. Vi snackar bombnerslag och saker överallt.. Fick ett lockande erbjudande på boende igår, för 5000 i månaden. Ehhmm.. Nejtack. Vet dock att det börjar dra ihop sig nu och jag måste verkligen hitta någonstans att bo. Det här går ju inte längre..
Jaja, nu ska jag fortsätta. Första dagen på mitt nya liv! (!?). Och hur vi än vrider och vänder det, upp och ner och överallt. Jag saknar bara mer för varje dag som går. Och det är inte en sån där själv-plågar-grej. Det är påriktigt och det kommer man helt enkelt inte undan. Men jag biter ihop eftersom att jag lovat. Men överrenskommelsen är redan bruten, för länge sen. Jag är en jävel på gnöla, och på fredagkväll var det tydligen en riktigt såndär grina-sönder film på teve. Den ska jag se!
Ha en bra dag gott folk.
Lev jävel och ta smällen imorgon.
(puss puss puss)
Vuxenpoäng
Ungefär så känner jag mig nu.
Mina vuxenpoäng ökar hela tiden. Bonusen på mitt nya Ica-kort blir mer, vill du gifta dig med mig nu? Jag vill. Till middag idag åt jag en Snickers-glass också. Och lite av mina favorit flingor. Crunchy eller vad de nu heter. Jag poppade lite porran också. Men min aptit är inte king så nu mår jag illa istället. Tur att det finns päronsaft.
Min ekonomi är inte king. Knäcka ryggar är dyrt. Alkohol är också dyrt. Och glass är dyrt. Taxi är dyrt när man betalar den själv. Men det gjorde jag inte i helgen. Fast det ska jag betala igen. Av någon anledning tog dom inte mitt kort, har inte hänt förut.. Sen har jag en massa pengar utlånade, som jag dock inte har hjärta att driva in. Jag är inte ekonomisk.
Idag har jag skurat massor av golv och varit väldigt trevlig med massor av människor. Imorgon ska jag ta en promenad innan jag ska jobba i hela två timmar. Sen är det nämligen match mot MSK. (yeeeeyy...)
Jag har sett Barnmorskorna på ettan ikväll också. Det var en riktigt miss eftersom att jag grinade mig igenom istortsett hela programmet. Jättesnälla pappor som sa "åååh älskling vad du är duktig, bäst i världen bla bla bla" och vääääärldens sötaste bäbisar. Kan man göra annat än att grina?! Pratade lite barn med mamma också. Ifall jag blir gravid nu kommer jag vara lika gammal när jag får min bäbis som hon var när hon fick mig. Mamma fick panik och Johanna blev direkt taggad på att jag skulle gå och bli preg. Jag skakar på huvudet och gråter åt de snälla papporna och söta bäbisarna istället. Sen gråter jag lite mer över min perfekta pappa-kandidat också.
Jag funderar på att tatuera mig igen. Vet vad och var. Och till vem. Vi ser väl om det blir en impulsgrej redan till veckan. Borde väl egentligen inte med tanke på ekonomin. Men när jag väl kommit på något så...
Nu ska jag dricka mer päronsaft. (jepp, jag lever på saft nu mera. idag päronsaft, igår wildberry)
Har fått förslag att dricka hembränt med pulver-samarin. Ska tydligen vara bra för sånna som mig. Ehh..
(jag saknar dig..)
-
Babelsin då gubbjävel.
Självklart har jag så fucking jävla ap-bra flyt. Självklart försvann
mitt jävla idiot-inlägg som dessutom var både långt och färdigt. SJÄLVKLART!
Jag har inte flyt alls. Flyt med strömmen, vi ser vad som händer, jag vill men kan inte, du är bra men inte tillräckligt bra. Det är inte du det är jag. Hej, JAG HAR INGEN FLYT! JAG KAN INTE FLYTA! Jag sjunker som en jävla sten. Dessutom så är jag förföljd av alla artiklar och statistiska grejer och massa sånt som inte säger att jag ska flyta. Det säger att jag ska GO FOR IT. Stick ut från mängden och följ det där lilla jävla samvetet som hoppar studsmatta på ditt hjärta och som knövlar ihop diafragman på dig. Så pucko. Statisktiskt sett ska jag inte lyssna på ditt huvud som säger ta på flytvästen och flyt med strömmen tills vattenfallet kommer och då slår du ihjäl dig mot en sten. Den säger att jag ska upp, upp och ännu högre. Höja blicken för att inte se några gränser och sika mot stjärnorna för att nå trädtopparna och älska inte för att älska utan älska för att du älskar!
Babelsin då gubbjävel.
Imorse vaknade jag svettig, blodig och med smärta. Efter 3 mardrömmar på en endaste natt. Hade dessutom smällt in handen i min snygga sänggavel och blödde näsblod. Jag måste säga att mina nätter inte är allt för bekväma nu mera. Panik-mardrömmar också. Tre på en natt måste vara rekord. Jag gillar det inte. Jag gillar inte näsblod heller.Tur att det inte händer allt för ofta.
Fotboll in my ass just nu också. Min fot är kanske den mest okänsligaste. Ungefär som en cementklump med noll känsla för touch. Känner mig ungefär som en stel gammal tant och är inte alltför fokuserad på träning. Blir bara irriterad på mig själv. Sen blir det som en ond cirkel. Det går dåligt, så blir man irriterad, sen går det dåligt för att man är irriterad. Vinnarskalle där man måste vinna mot sig själv. Men jag är en jävel på att förlora.
Så. Enligt mitt horoskåp så kommer ingenting idag att gå som jag vill. Kanske stämmer, känns inte helt omöjligt. Har iaf tryckt i mig 5 mackor på morgonen. Det är otroligt bra för att vara mig! Nya taktiken är att vräka på morgonen eftersom att det är helt omöjligt att svälja en tugga på kvällen. Sen hoppas jag på mirakel för helgen. Jag behöver aktiveras så det är fritt fram att aktivera mig! Känner mig lite sugen på att se UIK-Södra på lördag. Häng med?
(love you more each day..)
Blev vackert påmind om hur snyggt svullet mina knän blir ibland..
Hett!
Sommar!! (nästan). Har dock suttit inne och jobbat hela dagen, men med öppna dörrar och massor av sålda glassar så har även jag lyckats få lite sommarfeelings! Jag älskar verkligen alla fula bleka ben och alla tjocka magar som hänger över de alldeles för tighta byxorna bara för att sommarlinnet ska på. Sen gillar jag fula runda solglajjer och knallröda brända överarmar.
Ikväll blir på med mina almost famous glajjer och glida lite med Tinna innan det blir iskalla cider hemma hos Emma. Jag känner noll pepp alls på utgång på krogen, men vi ser väl var kvällen slutar. Jag vet iaf var jag hoppas att min kväll slutar! ;)
Nu in i duschen och bort med all äcklig smuts som Ica bär med sig. Förresten! Parantes så ska jag förhoppningsvis få min rygg och axlar ordnade imorgon! Är livrädd att det ska brytas och knakas, men egentligen gör jag vad som helst för att slippa den här smärtan. Hoppas verkligen det är någon upphakning som man bara kan ordna till. Något mer komplicerat orkar jag inte.. Och en till parantes! Vinst vid seriepremiären! 3-1 Sandåkern - Modo. Klackarna i taket så king!
Nu på med smilet, snyggingen i tankarna,
på med glajjerna och in i dimmar!
