Mitt nya hem

Jag vet att ni är avundsjuka. Trots att jag varken fått upp någon tavla eller hylla så att väggarna är helt kala, så är det superfint! Sovrummet ska få väv och ny färg till veckan så där har jag inte gjort någonting alls, men bildbevis kommer. Förhoppnignsvis kanske jag har gardiner och min nya bokhylla då med. Äntligen har jag ett riktigt hem!



nu avslutar vi kapitlet på Ö. Norrlandsgatan.

Sista natten är gjord på Östra Norrlandsgatan. Ja egentligen känns det ju fantastiskt, men nostalgisk som jag är, så är det ändå lite sorgligt. Det har trots allt hänt rätt mycket under detta år, i denna lägenhet. Många fina stunder som jag håller väldigt nära hjärtat. Ja, ögonblicken försvinner ju inte bara för att jag flyttar, men det känns ändå som ett litet avslut. Nu ska man skapa minnen och ögonblick i en ny lya och det är väl ett äventyr i sig.

Jag tackar iallafall för mig och för alla fantastiska upplevelser som jag fått vara med om i den här bunkern. Vissa saker tänker jag lämna kvar och låta glömma. andra tänker jag spara och jobba vidare på. Man vet aldrig vad man har att vänta bakom nästa hörn men jag tror jag kommer att blicka tillbaka många gånger till det här året och allt som jag hunnit med. Ja, egentligen kanske det handlar om människor, inte vilka väggar man har runt sig.

Nu drar jag iallafall!




vem försöker jag egentligen lura?

Många långa samtal ikväll. Själv verkar jag dock inte ändra spår.
Godnatt säger jag istället. (sista natten Öst på Stan)



tack för flytet!

Såhär nöjd är jag över att jag flyttar imorgon, och att jag får tapetserat och målat i taket, och att jag inte behövde betala en krona till att fixa min nåldyna till lägenhet. CHECK! ;)



Fakta.

Du kommer aldrig att våga - fegis.



En tanke.

Jag fick mig en tankeställare. Det går fort, och hur känns det, vad är jag egentligen? Jag har inte riktigt tänkt efter tror jag..

CG


....?!

Här sitter jag och har just ätit (det enda som gick att äta) alltså frusen äcklig färdigmat. Fy fan! Här har man levt på ½ wienerbröd, två mackor och drickyoughurt hela dagen och så ser middagen ut såhär. Anledningen, MAMMA har packat ner allt annat i kartongen som är omöjlig att nå i förrådet. Det är alltså hon, inte jag, som vill att jag ska svälta tills på onsdag. KURR säger min mage. Vem bjuder på dagens alla måltider resten av dagarna..?

I övrigt är jag obrydd och okunnig och kan därför inte alls det jag borde. Jag somnade i 2 timmar när jag kom hem (det man inte gör på natten för man göra på dagen, och tvärt om) och nu sitter jag bara här och tittar på de kala väggarna. Måste nog koppla i teven igen ikväll..

I övrigt ; Jag är van att fråga om allt jag undrar. Nu sitter jag här och undrar men får inte fråga. Så.. VA?!

Good times..

Kvällen har spenderats pratandes över en temugg. Känns som att vi har gått igenom i princip hela helgen, utöver de vanliga ämnena som ofta hamnar i centrum. Jo, jag har en känsla av att det kommer att hända mycket i höst. Jag vet inte riktigt än om det är bra eller dåligt, men det händer. Rätt roligt att analysera saker ner till molekyler och sen lägga fram olika hypoteser. Rätt roligt att några av oss verkar ses som riktiga skräcködlor också, haha!

Nu ska jag sova i min sjukt tomma lägenhet. Det ekar i hallen. Spännande! Och näe, good times är inte gone forever! Jag saknar fredagsmiddagarna och det traditionella söndagshänget med alla självklara! Ja, det gör jag verkligen!






I'm moving on..

De här bilderna säger nog rätt mycket om min eftermiddag. Svettig som en gris är jag, men nu ekar det faktiskt här inne. Jag tycker SYND om de som ska hjälpa mig att flytta, för jag har ungefär miljoner smockfulla och astunga kartonger. Hur mycket grejer kan man hinna samla på sig under ett år i en lägenhet!?!


min vän, vi bygger pussel.

Filmen var inte alls lika bra som den första, men det kanske också beror på att mina tankar vid några tillfällen befann sig långt därifrån. Den berörde inte alls lika mycket som den första, men trots det mådde jag ändå illa nästan hela visningen. Jag kanske har blivit känslig..

Jag har en obehaglig känsla, och jag vill laga allt som är trasigt. Hur lagar man det man inte når? Jag hoppas allt inte är så illa som det iblan känns som. Något händer och åren rullar fort nu. Fan vad jag vill limma ihop allt.

Godnatt.

jag bryter mönster!

Nu sitter jag här i mina mysisar och är sugen på vin. Några glas vin och ett gäng tända ljus runt matbordet med favoritbrudarna. Ja jisses, nu längtar jag verkligen efter en riktig tjejkväll! Åtminstonde en riktig tjej-förfest där man kan prata massor av skit (som om vi inte annars gör det.. hehe) innan man slår klackarna i taket och far ut och flirtar för brinnande livet. För visst är det rätt roligt att flirta lite sådär oskyldigt, bara för att?! =)

Näe jag ska snart ut på en höstprommis innan det bär iväg in i duschen. Sen ska jag äta riktigt gott orientaliskt (tror jag det var..?) innan det blir bio. Ska se Flickan som Lekte med elden och den är minsann efterlängtad. Ska verkligen anstränga mig för att inte tänka på Lumbago Ischias, om jag ska hyra släp med kåpa eller en hel transport eller hur trevligt resten av klassen har det på deras trerätters middag. Ja, den börjar väl serveras nu på nån timma.. (nädå, jag är inte bitter...) Jag bryter bara mönster!

På återseende, fans, haters och alla andra.


en klokare tanke..

Jag har varit ute i regnet och övat på att cykla utan att hålla i styret. Det är inte enkelt med en mormors-cykel vill jag lova.

Jag har sagt det förut, jag säger det nu, och jag är ganska säker på att jag kommer att säga det igen. Men jag ska aldrig aldrig aldrig aldrig sätta mig i en sån här situation igen. Varje gång vet man vad man riskerar, och varje gång tror man att man ska komma lindrigt undan. Man liksom stegar förbi alla Stopp-skyltar eftersom att det alltid är enklare att skjuta upp smällen. Men liksom allt annat kommer saker man flyr ifrån alltid ikapp än snabbare än vad man trodde och det finns en gräns för hur mkt man kan skjuta framför sig. Precis på samma sätt som att det man försöker dölja alltid når den man försöker dölja det för snabbast.

Man lär sig av sina misstag bättre än vad man lär sig av andras, men det kommer alltid att komma fler misstag som man kommer att göra och sen måsta lära sig av. Sånt är livet. Det spelar liksom ingen roll hur jävligt det än är för stunden, för det går över. Och nej, det är inte tiden som gör det. Det är alla saker som man gör under tiden!

Ja, man kväver en ångest med en annan.


Flyttfirma AB

Idag fick jag veta att jag flyttar på onsdag och att min lägenhet ska besiktas på tisdag klockan 15. Jag har tenta på tisdagmorgon och halva världen lämnar umeå tisdagkväll. Jag måste plugga och packa/städa varannan timme. En kartong är packad och jag är påväg - frågan är bara hur?

lyster!

Jag har någon slags hat-längtan till helg och framförallt till lördagen. Ena stunden känns det suveränt att göra någonting nytt, andra sekunden får jag ångest att jag inte ska vara med mina kära klasskamrater och nolleo på trerätters middag med kostym och finklänning. Ja förra året var det ju toppen! Men jag har gjort ett val och tagit ett beslut och troligen också ett bra beslut. Visst är det lite hemskt att jag sitter och har ångest när jag faktiskt ska bli bjuden på middag, fika och sedan bio under lördagskvällen. Jag borde nog skämmas..

Nu ska jag ge mig själv lite skönhetssömn. Tro mig, jag behöver verligen en dos skönhet för jag ser ut som många svåra år när jag ser mig i spegeln. Grå och trist. Fröken Lindberg behöver lite lyster!


motivation.


Just do it!

Hur härligt är det inte att få höra orden "glöm inte att jag tycker om dig, mest av allt!". Ja, jag ler fortfarande inuti. På de orden kan jag nog somna rätt bra ikväll. Bara en mening innan man går in genom porten liksom. Det sista man får höra innan man kryper in i lyan. Tack!

Dagen har som väntat varit rätt hektisk med diverse saker att bocka för. Jag har försökt hitta motivationen till mina studier, jag har tack vare min moster som sa att "sluta vara så velig som din mamma och bara gör det!" nästan blivit en punk/rockare, jag har blivit bortskämd med finmiddag mitt i veckan och jag avslutade kvällen med att länge sitta kvar i framsätet under en gatulykta och pratat om allt och ingenting. Åh, jag har nog saknat det.

Hösten är nog inte så dum ändå. Inte med rätt sällskap iallafall. Jag ser fler och fler nya möjligheter och jag upptäcker människor jag aldrig tidigare lagt märke till. Det är hösten som gör det, för jag är sån. Jag blir som vädret och miljön runt mig. Är det ruskigt så blir jag ruskig och är det mysigt så blir jag mysig. Regnar det så gråter jag och skiner solen så brukar jag le. Hur som helst så har jag dessutom garanterat världens gulligaste vänner som verkligen står stadigt när det blåser! Världens bästa.

Nu ska jag dra filten om mig och fortsätta lyssna på när min (nya) granne drar samtalet vidare till ett förspel och förspelet vidare till något mer för att sedan avsluta med efterspelet. Ja, jag hade hoppats på en singel-granne den här gången men icket sa nicket. Men hämnden kommer tids nog, på ett eller annat sätt. Tur att jag inte har så många nätter kvar att lyssna på detta knullande. Snart är jag iväg!

svullen kanske?

Morning.

Idag väntas det en hel del. Jag ska studera, är bortbjuden på middag, ska möjligen införskaffa mig ett par stövlar, ringa inkasso-skiten på landstinget samt posta iväg mitt värdefulla brev. Hur kan själva tanken av hela dagen få mig att bara tippa åt sidan här i soffan och blunda och fortsätta sova? Kanske för att jag vaknat 3000 gånger inatt av  mina förjävligt jävliga drömmar. Hur kan man drömma så verkligt!? Det värsta är nästan att 9 av 10 gånger så slår mina drömmar in - dåliga som bra.

Jag måste borsta mina tänder och sätta lite färg på kinderna nu. Jag ser ut som ett gående lik. Ringarna under ögonen är inte att leka med och jag kan nästan svära på att min näsa sväller när jag blir tät i den! Jag tycker iallafall att näsan ser enorm ut i mitt ansikte! Jag och mor min kom fram till att det nog är dags för min operation nu snart. Ja, dessvärre är det något som kommer ikapp mig var 4-5 år om jag vill kunna andas normalt. Suck. Kan jag inte få bli frisk nu så vardagen kan bli normal!?



samma visa varje kväll....

Jag är dålig på sova. Redan kring 22 börjar jag bli dödstrött och sitter och nickar med huvudet. Men innan jag har tvättat mig och borstat tänderna och hela kalaset så är jag pigg precis lagom till att jag lägger huvudet på kudden. Detta trots att fönstret stått öppet = kallt och svalt, lakanen är bytta = svalt och skönt, magen är mätt = ätit fil och banan och att jag dessutom inte alls sovit bra tidigare nätter. De är fan för det där! Man ska borsta tänderna och tvätta sig direkt man kommer hem för kvällen så man bara kan krypa ner direkt man känner sig sömning, annars är det ju kört! Då spelar det som ingen roll att man står där sent in på natten och duschar iskallt för att sängen ska kännas skönare att krypa ner i. Eller att man dunkar kudden gul och blå för att den ska kännas mer luftig och mysig. Eller att man lägger 6 st kuddar och en nallebjörn bakom ryggen för att sängen ska kännas mindre. Näe, den där tandborstningen och ansiktstvättningen är två jäkla bovar! Man blir pigg.

Nu ska jag iallafall försöka bli sömnig till något värdelöst på tv. Ligger lite på helspänn nu mera på kvällarna eftesrom att det har börjat knacka på mina fönster och min ytterdörr. Ja, låset i porten är trasig, och det är jäkla obehagligt. Låser alltid dörren direkt jag kommer hem nu mera - oavsett vilken tid det är på dygnet.

Imorgon är en ny dag, första dagen på resten av livet och full av möjligheter.


På andra sidan gränsen..

Det finns undantag i det nya livet-listan. Undantagen är;
1. Tentaplugg.
2. Regn.
3. Nedstämdhet.
(det handlar om att göra en deal med sig själv....)

Man kan inte skriva regler utan undantag. Och regler är dessutom till för att brytas. Och alla vet ju att man inte vet var gränser riktigt går förrän man står där på andra sidan. Ja, det enda positiva med att gå igenom samma sak mer än en gång, det är att man kan testa olika alternativ för att komma tillbaka och sen minnas den som funkade bäst!

Nu ska jag slänga middagen i soporna, dra på mig en varm tjocktröja, cykla till Ica och köpa godis (till middag, hehe..) och sen sätta mig på ub och studera idrottsmedicin. Ja, det är faktiskt inte så illa när man väl sitter där. Rätt skönt att lyssna på människors konversationer medan man låtsas lära sig saker.

Påväg.

sing it.

I am the wilderness locked in a cage
I am a growing force you kept in place
I am a tree reaching for the sun
Please don't hold me down

I am a rolling wave without the motion
A glass of water longing for the ocean
I am an asphalt flower breaking free but you keep stopping me

I am the rain that's coming down on you
That you shielded yourself from with a roof
I am the fire burning desperately but you're controlling me
Release me



guld.




gjort är gjort.

Kvällen har spenderats på ub där jag läst idrottsmedicin. Ja, vi kan
väl iaf låtsas att jag blivit klokare. Jag vill tro det när jag ser de här
bilderna. Som gräddet på moset och vissa kvällar ska man helt
enkelt stanna hemma.!


Jordgubbskräm?

Uäääk!

Efter att ha lindat stukade fötter och brustna quadriceps så spenderades många timmar till att äta dyr lunch på Starz och prata i mängder. Ja, på några timmar hinner man skratta, hata, flamsa, irritera, håna, försöka förstå och göra allt möjligt medan man tittar på människor som promenerar genom stan. Jag förstår inte vad som händer med människor just nu? Har folk tappat.. förståndet? Jag känner inte igen mig och förstår inte varför jag inte slutar förvåna mig. Men seriöst, var gick något snett? Jag är nog i chock. Och jag hoppas inte det blir fler som drabbas av denna... sinnesförvirring?! Ja, och mest av allt hoppas jag att jag själv inte drabbas.

Kvällen ska hur som helst spenderas med näsan i Idrottsmedicin-pärmen eftersom att det nya livet började idag. Kan inte påstå att jag levt exemplariskt idag eftersom att min kropp verkligen inte tillåter mig att äta, men förutom det har jag iallafall varken druckit alkohol eller gjort något annat som finns med på inte-listan, på hela dagen. Jag tog dessutom det (sjukt svåra) beslutet att inte fara på finsittningen till helgen. Detta trots att jag till å med faktiskt har klänning och skor liggandes i garderoben. Men man kan fakiskt inte vara med på allt, och man behöver inte det heller.

Lite kräm skulle kanske sitta fint. Jordgubbskräm kanske.

-

När en person plötsligt börjar bete sig på ett sätt som man aldrig någonsin trodde att personen skulle göra, är då personen inte sig själv, eller är den sitt riktiga jag?


citerar Engla.

"Livet går upp och ner, det tror jag vi alla är medvetna om. Och det är pga alla dalar vi uppskattar topparna och kan se och känna skillnaden på att må bra och sedan vara nere. Vissa saker påverkar oss mer än andra, och vi är alla olika.

Jag tror på det goda och vill aldrig ge upp det. Jag tvivlar starkt ibland, men måste tro och hoppas för att finna någon mening med allt."

Lika tom och full som jag.

..


Nu då?

Äntligen hemma i min lya igen.. Hur jobbigt kändes det inte att vakna upp längst borta på Grisbacka och veta att man har bilen hundra mil åt andra hållet på Nydala? Jätte jobbigt. Nu har jag iallafall kommit halvvägs och mellanlandat här. Hur ska jag ta mig resten av biten till bilen? GÅ!? Jag orkar inte..

Känns verkligen som att jag har noll ork kvar i mig nu. Noll jävla ork. Jag har blivit behandlat som en prinsessa av många det här dygnet, fått sova i världens största dubbelsäng, fått taxiresor betalda, fått mat och massor av omtanke men jag är ändå helt slut. Känns som att jag aldrig kommer orka ställa mig upp för att ens borsta tänderna (när gjorde jag det senast förresten...?). Äh, vem bryr sig.

Inatt hamnade jag i en taxi med 3 helt random människor som jag helt har tappat namnen på. Hur som helst kom vi fram till att vi skulle dra till Spanien idag. Vad hände med det? Jag råkade radera numret (och alla 25 sms) imorse och nu känns den där resan långt borta.

Det känns orättvist ibland. Saker man inte kan påverka skrämmer mig och sjukdomar som det inte finns något botemedel till kan man inte påverka. Jag har en klump i magen. Livrädd. Allt händer samtidigt och det enda jag kan göra är att önska, hoppas och be.

Kaotiskt.


Zombie..

Mitt huvud dödar mig idag..

Ja efter 2 timmars sömn (mellan 00-02 ungefär) gav vi oss ut i natten. Hujeda mig så mörkt det var! Trött som tusan och hur irriterad som helst åkte vi bil lååååååååångt in i skogen (kändes det som) för att skapa lite drama. Jag var arg som ett bi eftersom att jag blir en häxa när jag är trött men det var rätt spännande ändå. Väl tillbaka till en säng var vi kring klockan 5 på morgonen och då gick det ju såklart inte att sova. Great.

Nu är jag inne i en bubbla och det känns till och med som att jag ser suddigt. Så galet ont i skallen.. Snart blir jag hämtad och ska iväg på lite av varje. Ja, det handlar om att göra sig själv en tjänst.

Heja mig.

Huh?

Varför hamnar jag alltid på sätet bakom de hånglande paren när jag åker buss?
Till alla er som hånglar på bussen - jag hatar er.


Nattliga äventyr..

Ohh, nu ska jag snart iväg från min hitlers-bunker. Jag har tvättat som en tok och har för tillfället blöta kläder och lakan hängandes överallt! Alla dörrar, garderobsdörrar , stolar och till och med skåpluckor står på vid gavel för att agera klädstreck. Fan vad man lever i ett kaos alltså! (jag har även nudlar i sängen, disk på alla ytor utom diskbänken och två fullproppade och öppna resväskor i hallen..)

Den största delen av natten ska iallafall spenderas på Ålidhem där jag ska sova de få timmar jag kommer få sova inatt. Klockan 02.30 ska jag nämligen iväg ut på nattligt äventyr långt inne i skogen! Fråga mig inte när jag ska ta igen all förlorad sömn jag dragit på mig, för det vet jag inte! Men  jag gillar att slippa sova ensam för en natt. Det är mysigt med sällskap!

En sak vet jag iallafall. Och det är att nu måste jag sluta med mina nattliga promenader, iallafall sluta gå dom ensam. Inatt gick jag nämligen helt i mina egna tankar genom parken (utan gatulysen) och alla sällskap är verkligen inte välkomna. Jag är inte bra för mitt eget bästa, för jag vet ju egentligen att det kan vara rent av farligt.. Men tjurig som man är vägrar man ju låta någon betala taxin så jag skulle slippa gå.

Nu iväg till bussen!

Ett nytt liv.

På måndag börjar nya livet och allt vad det innebär..

1. Bara festa en gång i veckan, men två om man måste, och tre om det är väldigt viktigt! Men, helst bara en gång!
2. Minst en gång i månaden ska utgången ske inne i stan, så 100 kr i månaden kan man lägga på stadskrogen! Variation är nödvändigt!
3. Äta tre mål om dagen + mellanmål, NYTTIGT. Alltså inte ett mål varannan dag som dessutom består av skräpmat.
4. Studera när man måste göra det. Lämna in sakerna i tid. Anteckna på föreläsningarna och försök inte dölja ansiktet diskret med händerna för att blunda och somna.
5. Undvik inte nya människor, de säger ofta saker som man borde ta åt sig av.
6. Motionera, mera!

Ja.. sen var det nog inget mer tror jag. Efter att ha diskuterat gårdagen under en lunch på stan och en promenad i höstvädret har jag kommit fram till att jag verkligen träffade en snäll människa igår! Jag menar, hur ofta kommer det fram en helt random och förklarar att man är snyggast på stället, att alla killar i lokalen sett en och att vem det än är som varit elak så kommer den personen att ångra sig idag, om en vecka, eller om en månad! Haha, och där satt jag och Maria och gav inte ens killen en blick! Stackars människa. Han kände nog sitt kall att hjälpa två hjälplösa brudar som pratade världsproblem! Ja, vi måste ha sett rätt så förlorade ut! Men vi kom fram till rätt så vettiga saker. Gjort är gjort och kommer aldrig mer igen. En gång, ingen gång, två lika med noll!


Fest, kalas, alkohol och jag ser ett mönster.

Godmorgon!

Jag har drömt oroliga drömmar hela natten och mest panik hade jag över att den sista Twilightboken (som jag verkligen måste köpa nu!!) kostade 700 kr! Ja så där stod jag på bokaffären tillsammans med en människa som jag saknar och tycker väldigt mycket om och hade fruktansvärd ångest. 700 kr för en bok är saftigt. Tur att jag vaknade sen.

Idag ska hemtentan in och vi ska äta lunch inne i stan. Min pappa ringde imorse och sa att han hört rykten om att jag är ur form och har blivit lite plumsig. Ja, det värmer att höra.. Som om jag inte redan har dåligt samvete?

Det känns otroligt skönt att jag nu ska vara nykter i två hela dagar.. Jag är otroligt less på alkohol och fester och utgångar. Jag är sugen på att krypa ner framför en bioduk med popcorn eller framför en brasa under en filt. Och varför gör jag då inte det? Jo för när man väl sitter där under filten med popcorn så kan man inte tänka på annat är hur kul alla där ute har och då känns det som att man missar något.

Men imorgon så blir det en riktig helg och den ska jag börja på ett otroligt bra sätt! Jag längtar så mycket!! Imorgon kommer bli en alldeles utmärkt fredagkväll =)

i natten.

Det svåraste jag haft är en familj och det bästa jag haft är vänner. Till saken så kompletterar det rätt bra och nog är de bästa vännerna mina. Ikväll har jag dessutom hört ord som är otroligt fina och värdefulla från en människa jag aldrig sett eller pratat med förr. Jo - jag är hon med Musse Pigg öronen på huvudet. Och ja, jag borde lyssna mer på de orden. Varför lyssnar man inte mer på människor man egentligen inte känner? Ja, väl ute i hösten och mörkret värmer de iallafall bra.


Jag har vridit och vänt, fler än jag vet var jag hamnar.

Kärlek.




Jag skulle kunna lyssna på sånt här hela dagarna..


en superhjälte

Hur ska man hitta taggen och motivationen ikväll? Det känns lite som att jag är inne på fel spår. För mycket kalas och fester som många gånger egentligen inte alls ger någonting. Så varför fortsätter man fara dit? Jag antar att man hoppas på att det ska vara annorlunda varje gång. Det är svårt att komma undan något som hela tiden finns där. Det kunde ha varit enklare om man slapp den där käftsmällen i ansiktet varje gång. Jag har lärt mig att alla människor har inte den där känslan och den där spärren.

Jag har druckit en varma koppen, ätit ägg och två mackor idag. Fit for fight? Knappast. Ja med lite tur får man iallafall en slankare figur av den här livsstilen. Mat finns inte på priolistan för tillfället. 

Ja nu ska jag ut och vara en superhjälte - igen. 
Orka orka orka orka orka!


 


I swear I'd be a better man

If I were a boy, even just for a day I'd roll out of bed in the morning and throw on what I wanted and go.
Drink beer with the guys, and chase after girls. I'd kick it with who I wanted and I'd never get confronted for it, Cause they stick up for me

If i were a boy
I'd put myself first and make the rules as I go..



Den här låten får man lyssna på när man stretchar efter vattengympan 
och jag gillar den verkligen. Hon är inte bara skitsnygg. Hon kan sjunga med! 



gäsp...

Jag är så trött! Det var inte så värst smart att sova 11 timmar natten till igår om vi säger så, jag var knappt människa imorse och direkt jag sätter mig ned vill ögonen stängas.. Jag har inte tid! Jag känner stressen, pressen, paniken! På 45 min ska jag vara uppe på Campus och leka och vara glad. Ja, och innan dess ska jag duscha, klä mig, bli människa och hinna cykla dit. Känner jag mig rätt själv kommer jag säkert inte heller ta mig från soffan de närmsta 10 minuterna heller..

Det är livsfarligt att stanna upp. Det är livsfarligt att sätta sig ner. Rätt vare är så råkar man känna efter och då vill man ingenting hellre än att lägga sig på sidan och stänga ögonen. Tur att solen skiner, det kan göra min dag, liksom mycket annat.

Piggelin?


det skimrar lite..

Nej, jag har inte dött..!

Jag lever och idag njuter jag faktiskt av det. Jag spenderade 1 ½ timme på gymmet, alldeles ensam, och det var skönt! Tog det rätt försiktigt men gick ändå igenom kroppen. Tänk så mycket bättre man mår av att få ut massa skit genom att röra på sig!

Helgen var bra och är äntligen över. Surströmmingen i Lördags blev helt okej och det är en lättnad att det är över. Efter max 3 timmars sömn somnade jag klockan 21 igårkväll och vips så var helgen slut. Tänk så fort de går nu mera! Ibland känns det som att vi åker lite karusell. Samma visa runt runt. Samma rutiner varje helg, varje vecka, varje dag. Ja, jag klagar inte, men ibland kan man verkligen sätta fingret på vad som ska hända varje kväll. Ja, i fredags kunde jag sätta fingret på det redan under eftermiddagen och sen bara skaka huvudet åt mig själv innan jag la mig för att sova långt in på natten.

Tja, nu är det nya tag inför veckan. Jag har inga planer alls eftersom att jag gjorde bort hemtentan idag och vi slutar före 12 hela veckan. Jag antar att det blir en massa träning iallafall. Skönt är det att jag har börjat uppskatta mina stunder för mig själv igen. Jag klättrar inte lika mycket på väggarna och blir inte rastlös på 30 min längre. Näe, några timmar för mig själv börjar få guldkanter nu igen.

..jag tror jag vet vad som hände!


förväntningar.

Man spelar ett spel, man har en roll, och man beter sig som man förväntas bete sig. Men ibland tappar man rollen, skiter i spelet och ger resten ett långfinger. Ja, ibland är man fan dålig på leka..

Skillnad?



Är jag en surströmming?!

 


It's just a number

I sista sekund tog jag tag i mig själv och här ligger jag på soffan utan varken ha spelat beach eller sett på bio. Eller ja, jag är iaf inte på väg. Jag kom på att jag skulle vara för mitt eget bästa, och för mitt eget bästa ligger jag nog bra här. Dov huvudvärk, lite hosta och bihåler som strular, men helt klart på bättringsvägen. Jag ska väl äta några mackor (åt 10 st igår tror jag?!) och läsa min underbara bok innan jag kryper i sängs.

Sömn är bristvara för tillfället. Imorse vaknade jag kring 05.30 och kunde verkligen inte somna om. Tillslut blev det en dusch och en tidig promenad till skolan för att göra tentajäveln. Skönt att få det understökat och hoppas jag slipper göra den igen. Det är fasen jobbigt att plugga, fundera och ta beslut på samma gång! Sömnen påverkas en aningens aning när man är pigg som en lärka innan solen knappt gått upp!

Jag fortsätter att bocka av på min "att göra-lista" och det är skönt.
Efter helgen har jag kryssat för många rutor.

Vi ses.

En bra människa.

Vad hände med mitt tentaplugg? Nu sitter jag här och allt känns så.. försent? Jag har fan lagt 10 jävla timmar på den där tentan nu men ändå känns det inte som att det sitter. Jag litar verkligen inte på mig själv och känner egentligen att jag både kan hela skiten, samtidigt som jag inte kan någonting alls. Som sagt, jag har ingen koll på mig själv. Nu känns det hur som helst som mitt i natten och allt jag vill göra är att sova. Det tar på krafterna att vara sjuk vill jag lova och det känns att jag inte har tillåtit mig själv vara så sjuk som jag egnetligen varit. Det har varit festande och tränande och flängande och tillslut går man in i väggen. Jag är verkligen smart som var med på brännbollen idag, första dagen som jag känt mig som människa. Men lite jogg borde ju kroppen orka kan man tycka..

Ja, imorgon ska jag upp klockan 06.30 och skriva den där jävla omtentan innan första föreläsningen. Fy fan, jag orkar verkligen inte göra en tredje tenta på samma kurs så nu måste det gå. Någon sa idag att jag kanske blundar lite för mycket, men vafan! Klart man försöker göra det enkelt för sig! Oavsett vad det gäller försöker man ju komma hyffsat lindrigt undan. Trött är vad jag är.

Idag har jag i övrigt upptäckt typ världens snällaste människa. Hur kan man ha människor i sin omgivning så länge och så ofta och inte upptäcka vissa saker förrän så mycket senare? Man ser väl vad man är van att se kanske. Hur som helst så värmer vissa människor så otroligt mycket. Ja små saker kan betyda mycket! Nu ska jag... plugga/sova/läsa fjärde (!!!!) Twilight boken.

Det är när man förtjänar det som minst, som man behöver det som mest.



idag för 365 dagar sedan.

Jag minns idag för ett helt år sedan. Jag minns exakt vad jag hade på mig och jag minns precis vad jag tänkte. Jag minns vilka som var runt om jag minns vad jag sa. Jag minns vad jag åt och jag minns vad jag hörde och såg. Jag minns vad jag prioriterade och jag minns vad jag riskerade. Jag minns vad jag fick för sms och jag minns vad jag svarade. Sen minns jag att jag cyklade vilse på Nydalahöjd också. Ett helt jävla år. Det är sjukt så mycket som hänt som dess och detär så lite som man faktiskt ångrar. För hur mycket man än vrider och vänder på det har det lätt varit ett av de bästa åren i mitt liv.

Jag antar att idag, för precis ett år sen var en rätt så speciell dag - även fast det kanske var just då som jag gjorde ett aningens misstag. Ingenting som spelar någon roll idag och ingenting som egentligen någonsin spelat någon roll för någon annan än mig själv. Det visar bara på hur bra jag egentligen känner mig själv. Ja, jag visste ju att jag skulle ångra det och ändå gjorde jag det. Idag kan jag inte annat än le åt det och känna att jag aldrig mer tänker göra det igen.

Idag är alltså ytterligare en dag som är den första på resten av livet.
Det ska man fan i mig ta vara på!



Idag exakt för ett år sedan.



vimmelbilder!

Ovanligt att jag å Anna blir fotade i vimmlet, ovanligt att fotot är taget
två sekunder efter en dunderkur tequila, ovanligt!? Noooot!


bara jag.

Jag tror det är nu som min kropp säger stopp. Efter snart 3 veckors dunderförkylning så misstänker jag nu öroninflammation, lunginflammation och urinvägsinflammation - samtidigt! Är det inte underbart!?! Hur som helst så känner jag mig lite sliten men samtidigt väldigt rastlös. Vad hände med mitt gamla jag? Vem är jag? Allt för många gånger känns det som att jag glömt bort vem jag egentligen är nu mera.. Jag vill hitta tillbaka.

Idag blev jag kvar på skolan i hela 5 timmar och pluggade till min omtenta till torsdag. Egentligen är det ju inte så hemskt jobbigt när man väl sitter där och allt för många gånger kan man ju fråga sig själv varför man inte tar tag i saker på en gång?! Ja, den här gången tänker jag iallafall inte kugga. Perfekt att få det avklarat till fredag då jag får hemtentan på anatomin. Hej alla muskler och ben på latin, hej hej..

Nu ska jag ta hand om mig själv. Hitta tillbaka och börja prioritera vad jag känner. Det var alldeles för länge sedan jag såg till mitt riktiga glada och vanliga jag. Ja, jag saknar mig och det är det nog fler som gör.




JAG!


stanna aldrig upp......

Write your Sad times in Sand, Write your Good times in Stone

Let it rock!

Godkväll. Idag när jag kom hem efter vår knälabb och lite beach på Iksu så somnade jag i två timmar. (vägrar erkänna att jag ÄR sjuk och varken borde träna eller festa..). Hur som helst vaknade jag i lagom tid för att locka håret, kleta ögonen och hoppa in i kvällens partyblåsa. Vår lärare sa idag efter labben att "ni är studenter, se till att passa på att festa nu! sen är det för sent!". Sagt och gjort. Efter några ibumetin så känner man sig faktiskt inte lika sjuk längre. Dessutom finns det ju hostmedicin. Och ärligt, inte fan finns de någon bättre medicin än alkohol?! Ehh, näe. Så lev för dagen och ta smällen imorgon, sen skjuter man upp den där smällen så länge att när den väl kommer så är man gammal och bryr sig inte. Nu är jag iallafall ung och tänker köra tills det brister.

Because when i arrive, i bring the fire.


sjuk.

Att sminka över sjuk-ögon går inte. Inte när sjukdomen sätter sig som stora blåa påsar under ögonen. Spelar som ingen roll hur mycket man smetar och petar för man ser fortfarande lika febrig och jävlig ut. Lev för dagen.



godnatt världen.

Min kropp vill ta självmord. När ska svininfluensan släppa greppet om mina stackars lemmar?! Allt gör ont. Halsen hostar ihjäl sig. Men som vanligt så skiter jag i det och försöker hålla igång så mycket det går iallafall. Ja, det är väl ingen hemlighet att jag klarar av som max någon timma här hemma innan jag klättrar på väggarna och blir knäpp. Nu ska jag krypa ner i sängen. Åh vad jag längtar efter att inte sova ensam! Okej, jag har varit rätt så bortskämd på slutet det kan jag erkänna, så sängen känns som ett helt hav när man sover ensam. Ja, nog har ma väl haft minst några stycken runt sig många nätter. Ingen kan väl säga någonting om att det är så många tusen gånger bättre att trängas, än att sova ensam? Så tycker iallafall jag.

Godnatt fröken Lindberg säger jag till mig själv.


seriöst!?


Den här bruden är seriöst det sjukaste och roligaste jag sett idag iaf!
Kallas det videoblogg!?!



-

Verkligheten är mycket stormigare.

insikt....

Jag har kommit fram till att:

1. I fyllan och villan pratar jag alltid med mig själv (speciellt när jag är på toaletten). och om jag inte pratar högt så pratar jag med mig själv i huvudet.

2. När jag upptäcker att jag pratar med mig själv (tar ett tag) så brukar jag säga till mig själv på skarpen att det bara är dumt att prata med sig själv, oavsett om det är i huvudet eller högt. Och precis när jag säger det till mig själv, så kommer jag på att det också är dumt, eftersom att jag fortfarande pratar med mig själv.

3. I fyllan, så brukar jag skicka viktiga sms till mig själv så jag ska komma ihåg viktiga detaljer. Ja, sånt är viktigt. Och detta är nog också för att när jag inte får prata med mig själv (när jag sagt till mig själv på skarpen), då skriver jag till mig själv. Jag behöver kommunikation!!

4. På det senaste sms:et som jag fick av mig själv stod det: "när jag är full snurrar det alltid åt höger". Detta är alltså väldigt bra att veta! Ja. När jag är full, så snurrar det alltså alltid åt höger. Aldrig åt vänster.

5. Jag sjunger för mig själv. Över huvud taget. Jag sjunger ALDRIG om jag inte är full. När ja gär full, då sjunger jag. Men jag har fortfarande lite själv respekt; jag sjunger oftast bara för mig själv.

PS;
Alldeles nyss när jag cyklade hem så fick jag en fluga i näsan. Jag kände att den levde. Och jag kände hur den krööp längre å längre in mot mina bihålor. Problemet var bara det att jag höll i cykelstyret med ena handen och en  öppen öl i den andra så den fick krypa i min näsa HELA VÄGEN HEM! Fan jag trodde den jäveln skulle dö men den höll sig vid liv. Hur som helst petade jag ut den när jag satt på toa här hemma. Jävlar vad långt in den krypit.  Jag fick typ snörvla ut den för jag nådde den inte med fingret!!

PS 2;
HÄR ÄR FLUGAN!!

 





idioiti

Idrottsmedicin är otroligt intressant. Ännu en gång ångrar jag att inte studerar till sjukgymnast, däremot är jag rätt så säker på att det är där jag hamnar en dag. Lärare känns otroligt långt borta.

Jag är less. Min hals har plötsligt fått för sig att bli XL och ont som fan gör den. Det kom på typ 5 min och nu kan jag knappt svälja. Det gör knappast saken bättre att man går runt och är på väg att flyga i luften är som helst. Stress gör mig irriterad och orolig och just nu har jag en del att vara stressad över. Magen svider och fötterna rycker. Idioti!

Det handlar om att bryta mönster.


RSS 2.0