Saknar.
Jag har världens största klump i magen och vet inte riktigt om jag vill grina eller kräkas. Fy fan alltså. Sen blir jag raggad på också. Och jag är verkligen inte mottaglig för något sånt, absolut ingenting. För ett år sen hade jag säkert blivit smickad. Men nu får jag bara ont i magen. Låt mig vara..
Det är jobbigt att sakna någon. Det är så in i helvette jobbigt och jag
vill bara skrika och springa och gråta till det tar slut. För det känns
aldrig som att det tar slut! Är det nu allt kommer, som jag sparat
på mig alla år?
Faaaan vad jag saknar..
Puss
5 och flytt.
Det känns lite tomt och kalt på väggarna nu, och jag har en klump i magen. En sån där oroande känsla. Världens största klump, från magen upp till halsen. Hur är det möjligt att sakna en människa så här mycket? Det gör så ooooont..
Upptäckte nyss att jag troligen inbillat mig allt gällande den där utflykten också. Hittar då ingen lapp nu där det står att det skulle vara på tisdag? Varför kan jag komma på något sånt där bara? Eller är det så? Jag har ingen aning.. Hoppas den inte är då! Då blir det iaf flytt imorgon och tisdag.. Rubb och stubb. Jag vill flytta fort så en speciell kan komma och hälsa på så fort som möjligt! Jag vet att jag är knäpp, men jag får det inte ur huvudet.. Suck.
5 och gråt.
Hittade lite sånna här lappar, och då kan jag inte hålla mig från att gråta.
Det är jag. Liten och fet.
5. - bakfull
Jorrå, det blev kalas.
Samlar våra nollor i basgrupper innan vi far ut.
Hoppas att vi lever när kvällen é slut.
(ahhh ahhh)
Längtar efter fest å nu står vi här utanför NH
När vi nu kliver på, öppnar dom då?
Eller vill dom att vi ska gå?
Så vi ber er - förena er!
Smiskare, vi är mer än bara stjärnor
Behöver inga hjärnor
Å sen får andra lärare se:
Smiskare, med en vilja svår att ändra
För sport é ju det enda
Tillsammans utgör vi skolans elit
De é vi!
De é inte lätt när man inte kan göra översteg
Men vi ska faktiskt bli idrottslärare
(ahhh ahhh)
Dags å spela fotboll, nu står vi här redo att gå på
De é dags att ge allt, uppträda kallt
Idrottslärare är jävligt ballt!
Dags att slåss - förena oss!
Smiskare, ge oss bollar ge oss styrka
IKSU är vår kyrka
Å sen får andra lärare se:
Smiskare, givna mästare i Kabul
Ibland kan man bli halvfull
Faddrar å nollor ta nu i
SMISK E VI!
(ohh ba ba ba ba ba)
Vi går fram till klubben å vakten säger
Smiskare ni é skolans enda stoltet
Men de tror jag att ni vet
Så välkomna in och känn er fri
SMISK E NI!
Dag 5 och jag blev verkligen NOLLAD igår!
Okej, på nollningar kanske man ska bli kalas. Men jag blev KALAS. Jag vågar inte ens tänka på kvällen, för då skämms jag ihjäl! Kvart i två hade jag ringt Tinna och tyckte att hon skulle komma. Jag trodde klockan var 11? Plötsligt skulle jag med några faddrar och äta någonstans. Men jag kom aldrig hela vägen dit. Av någon anledning hamnade jag istället i en taxi med en av faddrarna. Han åkte med mig in till stan, lämnade mig där, och åkte sen med taxin tillbaka. Haha, ååååååååååhhh! Jaja, fick iaf taxi hem, sådär kring... 3? Vaknade iaf på hotellrummet imorse. Hade ungefär 20 sms på min telefon, I die. Varför varför varför varför?! Jag hade fört en väldigt pinsam konversation på sms, halva natten, innan jag somnade. WHYYYY!?!?! Så piiiinsaaaaaamt!! Jag ska verkligen aldrig aldrig aldrig aldrig ge ut mitt nummer igen. Om jag nu hade gjort det? Har inget minne av det... Kan jag ha blivit upphittad på hitta.se? Jag vågar verkligen inte gå till skolan imorgon. SKÄMS IHJÄÄL! Jag vet egentligen inte riktigt vad det är som är så pinsamt. Men det är bara så pinsamt att jag verkligen inte har någon koll alls på kvällen!
Jaja, jag var iaf råspeeedad hela kvällen. Helt uppe i varv och astaggad.
Jag var med andra ord på topp ändå tills jag somnade i sängen!
Men några frågor kvarstår fortfarande. Varför fick jag sällskap i taxin, av någon
vänlig själ som jag (så vitt jag vet) inte ens pratat med på hela kvällen?
Varför for jag hem mitt i allt utan att äta? Och den största och mest oroliga
frågan. Vad hände med tampongen? Hoppas jag inte hängt upp den i
en lampa eller något.
Dag 4.
Även farmor har nu konstaterat att jag är en citat-dam. Hon menar att om jag kunde leva på citat, så skulle jag göra det. Inte så tokig tolkning tycker jag =)
Den som höjer blicken ser inga gränser.
Jag vet precis vad jag vill!
Vi ses där borta, raring!
3.
Att virra omkring ensam på Ålidhem och på gångbanor mitt i skogen 22.30 på kvällen är förresten kanske inte skitsmart. Sen kom jag på att jag kommer att måste virra från Corona/Universitetet ner till stan och in på hotellrummet imorgon kväll. Inte heller jätte bra ensam.. Men det får det vara värt. Stoooor säng och svala lakan. Och inte måsta ända hem till skogen. Det vill jag verkligen inte., dessutom är det långt också. Känns skönt att inte vara hemma så mycket.. Och jag vill att min mamma ska komma hem nu.. Söta mamma.. Kom hem?
Näe, inte in i dumma tankar nu. Spara och repeata de bra istället. Typ min
dröm inatt. Den ska jag fundera på så jag slocknar nu på direkten!
SAKNAR DIG PUCKO!
3.
Nu har jag fått väskor och klasskamrater och information. Sen har jag lekt lekar och sjungit sånger och tävlat. Faktiskt skönt att umgås med sånna som är som en själv. Med andra ord, det viktigaste är inte att delta, det är att VINNA!
Ett gäng fuuullt med tjurskallar, precis som jag =) Och jag kände mig inte sååå liten idag, trots att flera var en hel del år äldre..
Men jag kände mig rätt så ospecialiserad. Alla har typ kommit två i SM i 200 m häck och slägga och spelat i allsvenskan och sånt där galet. Vad jag har gjort? Spelat i trean och fyran i OIK, haha, vilket skämt! Sen är det tre stycken som kommer från Umeå, varav jag inräknad. Alla andra är från Gävle och Sthlm och Gällivare och massa sånt där. Flera har ingenstans att bo än, och en kille ska bo på Nydala camping till 15 september, haha.. Stackarn!
Jaja, det kan nog bli bra. Jag kommer tydligen att bo på IKSU närmsta två åren. Det är vår Kyrka! Så där har vi matrum och alla grejjer och alla lektioner. Med andra ord, jag kommer bli sjukt vältränad!
Jaja, den tröja som jag har haft idag, ska jag hädanefter ha på mig på ALLA träffar vi har, och den ska kluddas ner mer och mer efter varje möte. De sa att vi skulle ha på oss deni skolan också hela första månaden, men det hoppas jag är ett skämt! Jaa.. det verkar ju rätt king med idrott typ 2 timmar per dag, sen resten ledigt. Snacka om mig grej!
Här är mina kläder den närmsta tiden. Man skulle skriva namnet på den bakom i ledet och SMISK NOLLA på ryggen, så fort som möjligt. En kille som skrev på mig, inte skitsnyggt. Men tröjan kommer tydligen ändå vara full innan allt är slut =)
Sen har jag fått lite + ritad på mig också. Man fick pluspoäng om man var duktig i lekarna, och han gick lös lite med pennan...! Förresten, man slipper ju klädproblemen på krogen. Byxor, och den där varje gång. Skitläckert!
Jag är förövrigt en SMISKARE för den som inte visste det ;)
Vet förrsten att jag är hemma löjligt tidigt med tanke på att det är första nollningen. Men efter ett tag fick jag så ont i magen så jag började typ kallsvettas, så då bestämde jag mig för att försöka hitta min bil och fara hem. Fok började ändå bli rätt så runda under fötterna. En kille som kom från Shlm (och faktiskt är äckligt lik min favoritblomma) tyckte det var synd att jag skulle fara, men i det stora hela märkte nog ingen något. Tog mig dock väldigt länge att hitta min bil (jag tappade bort mig på Ålidhem och bilen var på Universum..). Trodde jag hade 14 brustna blindtarmar innan jag äntligen var hemma. Men efter lite youghurt känns det bättre. En sallad och mackor på hela dagen är för lite för en sån här dag! Men tiden räckte inte till helt enkelt. Kommer att måste börja äta som en häst nu närmsta veckorna när det blir hårdträning!
Har förresten ändrat lite i min plan inför morgondagen. Ska nog pimpla lite ändå! Tror det kan bli roligt, men sen som planerat ändå avsluta kvällen på hotell. Kan vara mysigt, sen få hotellfrukost också! Lyx =)
Jaja, nu ska jag hoppa i säng. Har mycket att fixa imorgon,
saker till lägenheten och skolgrejjer och allt möjligit! Och sen
lämnar jag bara grejerna och gör mig iordning på hotellet innan
jag äter middag, och sen drar iväg till universitetet där det blir
alkohol och lekar och möjligen utgång, beroende på när jag
känner för att sova. Känner mig som sagt inte riktigt på
topp än..
Godnatt vänner,
och puss min skatt!
Dag 3.
Efter en smått vinglig kväll igår, så slutade den ändå rätt så bra, och jag somnade på direkten! Kan inte ha tagit många minuter.. Sen drömde jag som vanligt alldeles tokigt. Vi simmade till restauranger, och gjorde varmamackor till gästerna, som egentigen var delade panpizzor och sen matade vi en orm med tre huvuden, innan vi simmade tillbaka till segelbåtshamn och tog en mysig dusch. Och som sagt, mina drömmar är alltid grymt verkliga. Smått förvirrande =)
Min kropp har fått frispel också. Inte undra på att jag är så gnölig som jag är, när jag verkar ha fått två skottkärror med hormoner i mig. Vad händer egentligen? Det är verkligen helkonstigt... Något mystiskt händer i min kropp, helt klart.. Men då kanjag ju skylla på det när jag blir sådär 12 år gammal och alldeles fjompig.
Jaja, nu har jag iaf ätit frulle och duschat och plockat ut alla viktiga papper, så nu ska jag snart iväg och lyssna på information och få lite saker. Vart jag ska har jag dock ingen aning om. Blir bara snurrig av att förstå kartan. Och var jag kan parkera bilen blir också en gåta.. Sen blir det som sagt nollning ikväll, och var ställer man bilen då? Imorgon har jag besämt mig för att bara vara med till typ 22, sen ska jag faktiskt promenera ner till stan och sova på hotell. Ligga i stora täcken och se på film och bara känna mig som en kokong! Mamma säger att man ska säga kanske till allt, sen bestämmer man sig i sista sekunden, vad som känns bäst då! Ojoj, så många visdoms ord jag fått från henne senaste veckan. Men det känns rätt bra faktiskt.
På återseende mina vänner.
Love.
2..
jag skulle kunna skriva hur mycket som helst. hur länge som helst. kommer bara på fler och fler ord, även fast det egentligen inte finns ord för något. jag menar, hur sätter man ord på en känsla?
det är mer som panik, så man måste andas i påse. och försöka andas så att inte lungorna sprängs. eller så att inte hela bröstkorgen trycks in och punkterar lungorna. inte se någon i ögonen och absolut inte få en kram. inte tänka längre fram än 10 minuter och allra helst bara försöka somna innan du ens lagt dig i sängen. panik.
men sen försöka tänka på det där timglaset.
mamma säger att jag måste lära mig att ha is i magen. att världen inte går under bara för att man inte får veta exakt precis hur allt ska bli, prick på sekunden. att man måste lära sig ta det som det kommer. jag har lite svårt för sånt. iallafall när stunden som är, är så jävla jobbig.
som sagt. vet egentligen inte prick vad det är, förutom att det är jäkligt mycket som händer just nu. typ allt händer. samtidigt. och jag vet inte vad jag ska tänka på först. kaos blir det. i mitt lilla fulla huvud. men jag klarar mig. yes i do.
ge mig bara lite tid.
2.
Jag är trött och less och har massor i huvudet. Allt slutade i tårar, och jag blev 12 år gammal. Efter att ha ringt alla tusen gånger och alla bara är idioter, ringde vi till de som verkligen vet regler och lagar, och sen fick mammsen rycka in. Jag orkar bara ingenting, så tillslut fick hon ringa upp dom igen. Lite fjantigt, men med mig bråkade alla bara.. Och jag blir bara så arg så det slutar med att jag gråter. Som sagt, lite för mycket just nu..
Så, nu vill jag bara lägga mig under täcket, sista lediga dagen, innan jag måste köra mamma till stan sent ikväll. Jag vill inte at hon ska fara.. Vet precis hur det kommer att sluta. Men sånt är livet. Life is bitch and then you die.
Imorgon blir det upprop, sen nollning. Men jag ska vara nykter och köra hem relativt tidigt. Sen lördag är det också nollning och utgång på Corona typ? Jag hade helt glömt allt det här, men ska nog köra bil då också. Kan kanske vara bra att hålla sin nykter och låta de andra göra bort sig första veckorna .. =) Näe, men planen är att vara med nu första två gångerna, eftersom att alla andra gånger (nollning typ varannan dag hela September) kommr jag inte kunna vara med. Ska jobba (Ica) och dona hemma mest varje kväll hade jag tänk.
...nu går solen ner, så nu kommer alla blomstrande
tankar tillbaka igen. Andas nära och hålla hårt.
Puss min du.
Mina för stunden viktiga papper, vaddå kaos? (och halvtomma boende..)
Jag är alltid här.
2.
Jag håller på att dö av stress. Seriöst. Varför är alla idioter?
Helt plötsligt har ingen någon koll alls, och verkligen inte jag. Ingen vet om nuvarande hyresgäst bor kvar eller inte, ingen vet vem som har nyckeln, och ingen besiktning har ens beställts. Och jag tänker flytta in på måndag. IDIOTER?! Så nu ska jag sitta och hetsringa runt till hyresvärd och vaktmästare och alla idioter och se till att någon fixar det imorgon.. Det känns inte som mitt jobb det här.. Får alldeles ont i magen. Borde jag inte få flyt snart? Hetsäta fil vid diskbänken är knappast heller hälsosamt.
Varför kan inte folk slutföra det som de påbörjat, och
varför kan folk inte göra sitt jobb?
Varför ska jag betala in hyran och fixa allt när jag inte ens fått
kontrakt, och de verkligen inte kan ordna något i tid?
Dessutom är inga av de skavanker som de skulle fixa i lägenheten
ordnade än heller, vilket gör att de inte heller kommer hinna ordnas.
Jag vet att jag är smått hysteriskt just för tillfället,
men det här var fan droppen.
Dag 2.
Så.. Imorse, strax efter sju var jag då på sjukan och gjorde den där röntgen. Jäkligt obehagligt, kommer inte ifrån min skräck med sånt där.. Så nu är det bara att vänta och se. Och gudarna ska veta att jag är orolig..
Min datorn har kommit nu också (MIN!). Yeeeey.. äntligen lite stuff för pengarna. Glömde dock lägga till bluetooth, men köpte en bluetooth mus. Smart Carro, smart! Så nu har jag en splitter mus som inte fungerar, och ingen mus till datorn. Varför är jag inte förvånad?
Dom ringde förresten nyss och sa att jag fick jobb, yey.
Men nejtack.
Vad mer att säga? Somnade en stund nu på dagen, vaknade av att jag smällde ihop tänderna, stenhårt! Bet typ sönder min kind. Varför gör jag så? Sen drömde jag om min lägenhet också (MIN!.. på måndag!), och som vanligt drömde jag att det var betydligt större än i verkligheten. Man kan nog säga att jag har smått ångest över att jag kommer att bo i en skokartong. Jag vill ju bo stort! Jag vill fixa och dona och måla och spika och ha mig! Som sagt.. blir nog inte kvar speciellt länge där. Bara en mellanlandning. Allt känns som en mellanlandning just nu. Jag vet att jag är påväg!
det finns inget att förstå
När himlen är blodröd och brinner
är det natten som tränger sig på
och jag drömmer så konstigt igen
För jag skakar av alla denna meningslöshet
jag förstår bara det som är vårt
Res mig upp ge mig lust att hänga på
jag skall värma dig
Jag skall lyssna och förstå
För trots all tomhet
trots det timglas som sliter i oss
Så ska vi hitta en väg ändå
Vi skall hitta en plats ändå
Hitta ett hem vi två
1.
you are too far away.
Dag 1.
Vi sa att det är hemskt att känna sig ensam, och det är hemskt hur lång tid det skulle ta innan nån upptäckte att man var borta. Minst tre dagar, och längre för mig. Det är skrämmande. Jag är bra på att vara själv, men jag är dålig på att vara ensam.. Sen kom vi fram till att det egentligen är sjukt att jag var tillsammans med E ändå. För vi är så fruktansvärt olika varandra, på alla sätt. Sen skrattade vi gott åt hur jag höll på med allt det där.. Vad hände egentligen? Med andra ord, hon och jag har ändå gått igenom en hel del etapper.Och ibland kan man inte annat än skratta.. Just nu är jag iofs inte så bra på att skratta men. Inte så bra på något. Men jag fick i mig lite lunch iaf, och jag tränade faktiskt rätt så länge.. Nu mår jag mest bara illa. Känner mig lite skakig i kroppen. Förresten fick jag höra sjukaste chockade grejen idag, vilket gjorde mig helt stum. Vad händer egentligen med världen? Jag får lust att gräva ner mig. Känns iofs relativt bättre på dagarna. Men hade det funnits en spade till hands igårkväll, hade jag lättt grävt ner mig. Eller något annatdumt. Ibland är jag inte på topp med andra ord.. Och verkligen inte när det börjar skymma. Mörkret skrämmer mig. Och jag litar verkligen inte på mig själv i vissa stunder.
Jag förstår inte hur allt ska gå när hon far härifrån.
Det känns ensamt nu. Och när hon är borta.
Då blir det nog tomt.
Flower Power
-
Allt jag gör blir bara helt fel nu.
Fel fel fel fel. Förlåt.
Bit ihop, tills det krasar.
Love me when I'm here, miss me when I'm gone?
Ibland, mitt i allt, kan det plötsligt slå mig. Att vem skulle märka om jag bara försvann? Om jag bara gick härifrån. Hur lång tid skulle det ta? Egentligen. Vems liv skulle påverkas egentligen? Jag menar, vem väntar på mig när jag är någon annan stans? Vem saknar mig? Vem frågar var jag är när jag far? Vem undar vad jag gör? Vem möter mig när jag kommer tillbaka? Det känns faktiskt som att jag inte har någonting att komma tillbaka till. Ingen som väntar. Eller saknar. Jag har ingen sån del i någons liv. Vilket faktiskt känns rätt så ensamt. För plötsligt har man ingenting att luta sig tillbaka mot. Och jag är trött..
Jag är så trött. Jag orkar inte. Kan ingen bara stoppa om mig. Krama mig. Säga att det ordnar sig. För just nu känns det bara som världens svartaste hål och jag sitter alldeles ensam i det. Och det känns som att om jag ställer mig upp nu. Och går ut härifrån. Så skulle jag hinna väldigt långt innan någon skulle märka något. Och egentligen spelar det ingen roll att ingen skulle sakna mig. För allt jag önskar, var att du skulle göra det.
Det spelar ingen roll. Ingenting spelar någon roll.
För jag orkar inte ordna mer. Jag orkar inte inget mer.
För ingenting förändras ändå. Och alla kvällar är lika
och allt är lika. Om man alltid gör det man alltid gjort,
kommer man få det man alltid fått? Så idiotiskt.
För ingenting jag gör, förändrar någonting.
Och jag är bara trött och trasig, och jag önskar att min
mamma kunde krama mig och torka min kind.
Sen skulle hon blåsa bort allt onda, och sätta plåster.
Eller så önskar jag att bara nån kunde göra det. Vem
som helst.. Bara en klapp..
Just nu känner jag mig som världens ensammaste.
Och jag får bara dåligt samvete av att tänka på de
som har det sämre. Typ barnen i Afrika.
Jag tänker gråta hela natten iallafall.
För jag menar, vem bryr sig. Egentligen.
Det finns ingen som väntar, för det finns
inget speciellt att vänta på.
Bort.
ångra aldrig det som en gång fick dig att le
Ingenting.
You float like a feather
In a beautiful world
I wish I was special
You're so fucking special
But I'm a creep
I'm a weirdo
What the hell am I doing here?
I don't belong here
I don't care if it hurts
I want to have control
I want a perfect body
I want a perfect soul
I want you to notice
When I'm not around
You're so fucking special
I wish I was special
But I'm a creep
I'm a weirdo
What the hell am I doing here?
I don't belong here
Whatever makes you happy
Whatever you want
You're so fucking special
I wish I was special
But I'm a creep
I'm a weirdo
What the hell am I doing here?
I don't belong here
Irriterad!
Jag är irriterad. Vad händer egentligen?!
Det börjar bli tomt nu. Syster är poff borta (lycko henne, jag har ingenstans att ta vägen längre), Bror är alltid ute på cykelturer, och mor har sitt. Sen är Tinna världens lyckligaste och jag kan ingenting annat säga än att hon är värd det. Och här sitter jag. Här sitter jag med en trasig fot, tack vare ett jävla fyllo som stod och skrek på mig tills jag halv slog ihjäl mig. Sen ska man göra allt för att inte grina av smärta eftersom att alla ögon är på mig. Lovely.
Sen har jag tusen saker att fixa också, men jag har inte gjort något. Jag stör mig på mig själv.
Sen stör jag mig på att jag inte har någon kontroll alls vad det är som händer. Jag förstår helt enkelt inte varför jag sitter i den här situationen. Och jag stör mig på mig själv att jag inte kan sluta tänka och analysera allt. Varför analyserar jag ALLT?! Och varför känner jag mig helt jävla värdelös? Varför kan jag inte vara tillräckligt och varför är det såhär? Varför känns det ibland så orättvist? Och ibland som att jag nästan blir lurad? Vad händer? Kan inte jag få gå tillbaka i tiden så att jag också har någonstans att poff, försvinna till. Allt var så mycket enklare då. Man ska inte ta någonting för givet, jag vet. Men jag vill ha det igen. Jag kan bara inte riktigt se det positiva i det här just nu. Jag ser inte meningen med det.
Som jag hade dig förut.
Ursäkta.
catjing!
Jag har slukat min bok. Den gick inte att lägga ifrån sig. Nu känns det lite synd. Vad ska jag nu göra innan jag somnar på kvällarna? Bra böcker vill man aldrig ska ta slut. Idag har jag inte heller fått något gjort. JAG MÅSTE TILL BANKEN! Dom har fått nån knäpp och skickar mängdes med VISA kort till mig nu. Tack, men det räcker med ett? Sen måste jag in till stan också.. Imorgon? På torsdag? Uhh... jag skjuter alltid upp saker. På torsdag ska jag ju till doktorn också, hur ska jag hinna om jag fortsätter såhär? Proverna visade iaf inget speciellt. Hade lite väl lite av ett protein, vilket tyder på att jag haft något, men annars inget. Jag är nog ganska frisk.
Jag har förresten råkat måla upp ett litet drömscenarium för mig själv. Det är inte bra. Jag kan verkligen höra mammas röst som ekar i huvudet. "Inte gå runt och fundera på sånt du inte kan påverka bla bla bla bla då blir du en av dom som hamnar på psyket eftersom att du är rädd att det faktiskt någongång kan bli ett tredje världskrig.." Haha.. jag är ett psyk. Men vadå, jag har ju bilden framför mig. Perfect! Och jag skiter i om någon annan har en annan åsikt. För hitills har jag ändå bara hört positiva åsikter, så jag kör på det. Go for it girl! Mamma hejjar på mig, det är ju bra. Och jag menar, nu kan det ju bara bli bättre. Och knäppare än vad jag varit hittills (stavning?) kan jag ju knappast bli. Jag blir verkligen helt dum i huvudet av sånna här situationer. Glömmer typ bort hur jag är hur jag brukar vara, och förvandlas till en idiot. Vadå, desperat? Jag vet helt enkelt inte hur jag ska bete mig för att vara normal. Vilket slutar med att jag blir en bitch och skitjobbig. Rätt så intensiv. Vad hände med självdiciplinen`?
Jaja, jag gillar ändå läget. Ingenting känns helt förlorat, och det mår jag bra av.
Faktiskt, det är anledningen till att jag mår bra.
Nu börjar jag jobba snart. Kanske ska jobba med den nya Carro idag. Med andra ord, hon som tar över efter mig. Tydligen så är hon hur blyg som helst och säger ingenting. Hon kanske är som jag är. Jag är också ruskigt blyg. Men jag har väldigt svårt med tystnader. Då pratar jag för två istället. Eller för fem. Inte okej..
Jaja, på återseende. Och förresten, jag vette fan var jag lagt mammas finörhängen som jag lånade när hon var utomlands. Och inte har lämnat tillbaka sen dess. Hon kommer halshugga mig om jag inte kommer på var jag lämnade dom sist. Jag vet egentligen inta alls varför jag har på mig dom, eftersom att mina öron blir väldigt röda och onda av dom. Istället tar jag av mig dom då och då och lägger dom på dåliga ställen, som jag glömmer bort.
Så typiskt mig att lämna saker runt mig, överallt!
Jag kommer aldrig att växa upp och lära mig =)
Förresten, kära du.
Nästa gång lovar jag att le snällt och fint så du
får din bild. Jag har fått en liten fixidé att jag inte
kan vara med på bild. Men egentligen bryr jag
mig inte. Så nästa gång kanske du får med
det där ögonblicket då jag är som snyggast ;) haha..
Absolut skönaste sättet att sitta framför datorn på om man har ont i ryggen,
känner mig ungefär som en groda!
!
Nu har jag läst ut min bok, inte konstigt att jag gillade den?
Men hur ska man kunna bli lycklig utan att älska någon igen?
Hur ska jag kunna älska någon igen, utan att ge honom makten att krossa mitt hjärta?
Plötsligt vill jag se hela min framtid. Jag skulle vilja se hela vägen, förbi horisonten, enda bort till ålderdomshemmet, se vems fotografi jag har på nattduksbordet och om det blev någrqa barn. Jag trodde att om han någonsin skulle säga "jag älskar dig", skulle det vara framför en sprakande brasa, eller efter sex. Inte medan jag knyter skorna. Hans ansikte är rödflammigt och ögonen glansiga, han verkar inte bry sig om att jag inte sa samma sak tillbaka.
Plötsligt vill jag bryta mitt ta-det-lugnt löfte och älska med honom precis nu, där uppe på hans hortensiamönstrade täcke. Min skönt-att-bli-av-med-honom-lista har krympt till ingenting. Det skulle vara lätt för honom att krossa min så-levde-hon-lycklig-i-alla-sina-dagar status. Det är han jag vill vakna med på morgonen. Somna bredvid på kvällen. Känna doften av redan innan jag slagit upp ögonen.
Tanken på att jag behöver honom skrämmer mig lite. Jag behöver honom nog inte på samma sätt som man behöver vitaminer och en god natts sömn. Jag är rädd att jag behöver honom som man behöver en ciggarett eller en drink. Eller, så behöver jag honom på båda sätten.
Det viktiga är att älska det liv man har, och på något sätt släppa taget lite av det
liv som man drömmer om.
Jag älskar dig."
-
But I don't dare to ask
I'm waiting for you, thinking of you
Skjut mig.
Jag vill ligga i samma säng, och lyssna på samma regn.
Jag vet inte vad det är med mig. Jag är skitdryg. Hur jobbig som helst. Jag hänger och och klänger och klagar och tjatar och går de flesta på nerverna. Just nu är jag världens mest intensiva människa. ÅÅHH! Ibland blir man bara så less på sig själv.. Jag menar, det är inte skitbra när man ska försöka ge ett gott intryck. Typ - Hej, sakna mig är du snäll. Fast jag är skitjobbig och klängig och ger noll space.
Skjut mig. Snälla..
beröring.
Upp och hoppa nu, sitter du blir du tjock och ful!
Hittade lite bilder från sommarens bravader. Typ den här bilden.
Mitt kroppspråk säger typ "uuuuusch, TA INTE I MIG!"
Och den här. Jag hade spytt två gånger här, och har typ inte en droppe blod i mig
ser det ut som. Likblek! Det var en givande dag. Inte rätt dag för gratis bar... =)
Måndag och jag gillar den där doften jag hade igår.
Inatt sov jag bra! Drömde massor av roligt och konstigt. Blandannat var jag och en blomma ute på resa (typ vandring?) och vi gick till skorna föll i bitar och jag blev rädd att bli biten av ormar, eftersom att vi gick ute på landet typ, fast havet fanns där också, för vi badade. Sen skulle jag plötsligt vikariera som sylärare och det var lite pinsamt eftersom att jag hade samma kläder som jag haft hela vår vandring innan. Och sen hade jag ju bara en socka!
Hur som helst så sov jag till HALV TOLV! Galet! Men jag var nog rätt trött efter att ha krökat, sovit typ 4 timmar och sen jobbat igen. Nu känner jag mig som ny igen! Skööööönt. Jag känner mig rätt så... jag vet inte. Rätt okej! Mitt hår luktar inte sådär gott längre, vilket är typiskt. Men jag gillare ändå. Igår innan jag somnade fick jag massor med mysiga bilder i mitt huvud. Me like! Jag saknar de där stunderna på soffan när man kan slänga ur sig vad som helst och bara ha en rolig stund. Jag är king på att slänga ur mig precis det jag har i huvudet för tillfället. Och för de som inte vet att jag är sån, kan man lätt tro att jag är ganska dum i huvudet. Vilket jag iofs faktiskt är.
Såå,vad händer nu? Jag hade tänktta cykeln till hsnd, fara till banken och sen och gymma. Men förmiddagen sov jag ju bort så jag hinner nog bara gymma. Fast det känns så ruskigt att cykla.. Kanske ska man ta bilen istället? (hehe, lat..) Men träna måste jag göra idag. Thats it. Imorgon måste jag till stan och kirra studiegrejer. Block och pennor och väskor och stekpannor och dammsugare och moppar och tandkräm och teve och lampor och knivar och mat och åååhhh... Jag tror jag skjuter upp det lite till och köper bara pennor och anteckningsblock istället. Måste köpa lite pärmar också.
Det börjar kännas lite fattigt nu. Min lön var verkligen inte lika saftig som jag skulle behöva, och det är smarriga utgifter nu vill jag lova. Måste betala in de där 12 000 idag, och sen är ju kommande inköpslistan inte liten... Jag behöver ett till extrajobb efter att jag har pluggat heltid, jobbat extra utöver det, och sen ett till extrajobb.. (hehe). Nae, några tunga kommande månader, men jag tar igen det. Brukar vara rätt bra på sånt.
Nu ska jag rulla runt från mage till rygg. Så ska jag titta i taket en stund, och
ta mig en funderare på min favorit som jag gillar så mycket att fundera på =)
Det här var ett mycket givande inlägg.
Mycket läsvärt och intressant.
Men jag har tappat skriv-stinget lite tror jag.
På återseende vänner.
Det händer grejjer!
-
idag mår jag... som jag borde?
fan att första tanken när man vaknar
inte har förändrats...
pinsamt.
Jag skiter i stavfelen.
Hej.
Nu är jag hemma. Yey(not). Jag satte mig i bussen, skulle till hsnd. Sen skulle jag plötsligt till stan. Sen träffade jag två på bussen som övertalade mig att fara till hsnd. Jag fick smaka deras fördrink. Det var rosa pantern fast på flaska. Mumma! Så där hamnade jag. Efter en stund kom min vän. jag pratade med masso rmed nya!
Min flaska som jag skulle dela fint med en annan, den sa slurp. 14,5 % svindyr, heeeejdååå. Det var inte tänkt och planerat. Rödvin dricker man bara med de ma verkligen tycker om.. (suck) Dom kallade mig självgod. Santa Carolina rödvin. Kalas med andra ord. Inte smart, men ändå kul. Det blev då citat på toan. "om man går bort och spottar märks det inte att man är ful". men "om man går fort och skrattar syns det inte att man är ful".
sen var det typ att fear can stop you loving. love can stop fear. med andra ord. jag gjorde succe i boken! gud bevare mig att bloggen blir allmän!
sen fick jag en svacka. jag pratade med tinna som sov och hon sa mest jajajajaja, och jag hade en svacka. det kallas attt blanda några tankar med en snus. inte okej. men det gick över på typ 30 min. då gick jag tillbaka till ferran. vi snackar kring midnatt tror jag. och jag offrade en tår. eller två. fast jag inte skulle. men väl tillbaka i huset. yey vilket drag jag fick i kroppen då. skakade rumpa jjäääärnet och fick igång dance floor. KING! daniel dansade lite styrdans med mig och jag gjorde tango-böjnignar och svingade med håret. sen poppade vi popcorn. så nu vet han hur man gör. pllötsligt var klockan mycket och simon ville hem (inte min simon!) .så in i bilen hoppade vi! man
sen hoppade mackan och en snubbe med rtig skjorta och lille-påsen in i bilen med oss alla. Jag fick sitta med min beinga rumpa i knä och jag dödade inte den under. jag gillar inte att siitta i knä. jag är så stor och tung... huvva.. ocv jag är känd för min rumpa. den är benig och hård. ingen kan glömma den, om jag suttit längre än 3 mini dens knä. jag kan ge blåmärken.
just nu skulle jag vilja ha den där kudden här.
jag antar att jag klarar mig. men du är fin ändå
för jag är söt när du är full, och snart börjar jag jobba igen.
vad säger vi om kvällen?
helt ok!
jag är förresten en av de finaste. kanske är det sånna betyg man
ska ta åt sig av och må bra av. jag ger dom till nån annan.
godnatt äskade skatt.
Puss, på dig. Jag saknar dig.
Jag är en duktig flicka.
Idag har jag ONT. Träningsvärk. Yes.
Men jobbet gick bra. Dagen gick relativt snabbt. Både Annika och Krister jobbade, vilket alltid är roligt. Tiden går mycket snabbare då. Förresten ska jag adoptera Krister, trevligt värre. De där timmarna rullade iallafall ganska snabbt och jag kände mig typ halv-hög hälften av dagen. Betydligt trevligare än smärtan!
Nu är jag helt uppe i varv. Har stressad som bara den. Lyckades inte få någon att köra mig, så jag måste ta bussen till Anna och Marcus. Hur kvällen blir? Ingen aning. Bryr jag mig? Inte ett smack. Helst skulle jag bara vilja krypa ner i sängen och sova. Men det är tydligen inte bra. Så istället ska jag smutta vin (kommer att sluta med hela flaskan), umgås med folk (jag känner inte en kotte dit vi troligen ska), och ha roligt (jag ska försöka). Jag vet, jag har en underbar inställning! Det sköna är att troligen kommer vi att sluta i Holmsund, vilket gör att jag kan promenera hem när jag känner för det. Jag ska försöka motstå frestelsen att hoppa ifrån bron ;P haha.. Det som är bra med sånna här kvällar är att man inte har några förväntningar alls och att jag faktiskt får fara hem klockan tio om jag känner för det. För vadå, jag är ju bara ute för att jag borde, inte för att jag vill =)
Jaja, nu ska jag pallra mig vidare, måste ju snart sova igen om jag ska orka jobba imorgon igen.
Jag gör saker hela tiden nu! Jag är upptagen varje minut!
BRA VA! VISST ÄR JAG DUKTIG!? ;)
Haha.... åhhh... pucko! Jag saknar den där doften.
Kan jag få låna din kudde?
Morning.
Det går inte att beskriva med ord hur ont mitt huvud gör.
Har du ont nu igen? - det gick aldrig över.
Den här dagen kommer att bli lååååång. 10 timmar.
Jag vill ta mina mjukisar och krypa ner i sängen igen. Bara dra täcket över huvudet.
Jag har kommit på att jag behöver en kram. Så att jag orkar.
Bara en liten.
Jag är tröttast i världen.
Precis så är det, förstår du då?
Godnatt, skatt.
Hur gör man? När varje kväll blir lika dan, och varje morgon samma sak. När det kommer stunder när man känner att, nu känns det bättre. Men sen bara väller allt över och allt man kan göra är att sitta där och hoppas att det inte syns utanpå, hur trasig man är inuti.
För när armarna värker och allt bara snurrar. Då är det precis där man vill ta skydd. Då finns det bara ett ställe där man verkligen kan känna sig trygg. Och när det är borta. Då finns det plötsligt ingenting kvar. Då finns det inga väggar åt något håll, och allt man kan göra är att hoppas att det ska ta slut. För dom säger ju det, att det går över. Det blir bättre. För vadå, hur illa kan det vara?
"Tääänk alla roliga människor du kommer att träffa, nya lägenheten kommer bli skitkul. Allt kommer bli så braaaa". Dö. Dö säger jag bara. Klart jag vet att jag kommer att träffa maaaaassor med roliga människor. Jag kommer säkert att skratta ihjäl mig åt varenda jävel jag ser. Och lägenheten kommer att bli som värsta drömhuset. Jag kommer bli världens lyckligaste människa. Nä. Men seriöst. Så klart att det kommer att kännas bra med förnying i livet. Men ändå. Det är just nu känns det som ingenting. Det är bara så små pusselbitar. Bara en av alla de där små blåa bitar som hör till himmelen på pusslet. Helt omöjliga att pussla ihop alltså. Och egentligen rätt så oviktiga. Alla ser ju lika dana ut. Det är ju motivet på bilden som är det viktiga.
Jag försöker. Jag gör verkligen det. Och jag klarar mig, det är inte för det. Men jag vill verkligen. Behöver verkligen. Och det finns ingenting annat som spelar någon roll än just det, just nu. Det finns där hela tiden, på något sätt. I alla låtar på radion, i varje kapitel i min bok. I reklamen på tv, i grannens hus, på debattsidorna i vk, i mina lakan, i mina drömmar varje natt. Det finns där. Och jag vill inte att det ska försvinna. Helt ärligt så vill jag inte det. För det är det absolut bästa jag vet, egentligen. Det blir bara så hemskt, när man vet att det inte finns inom räckhåll för tillfället.
Det är klart att jag klarar mig just nu. Men det är bara det, att jag vet precis vad vad jag vill ha.
Jag vet hur jävla perfekt det är. Så.. jag ska försöka bli mer vän med tiden. Vi ska
försöka bli vänner, klockan och jag. För jag vet ju. Att ingenting har ju förändras. Vilket
jag faktiskt tycker är bra. För det är ju fortfarande bra. I still love it.
Min tid kommer. Jag bara vet det. För annars hade jag inte fortfarande stått här.
Då hade jag varit någon helt annan stans nu. Jag tror på ödet, och jag är nog
starkare än vad jag tror . Kanske får man någon typ av extra styrka när det är
tänkt att man ska orka stå kvar? Jag är glad för det. Jag blir glad när jag tänker
på det. Helt plötsligt sitter jag här och ler. Kunde man ju aldrig tro.
Jag är här. För den som väntar på något gott...!
Godnatt min skatt.
Yes.
För att det var alldeles för länge sen Simon hängde här.
För att ingen av oss minns detta,
ändå ser vi inte packade ut. King!
Det hade smakat bra nu.
Precis SÅ!
Jag saknar..
Kvällens dryck.
Jag känner mig... tom? Så snälla, kom.
Fredag.
Jag hoppas.
Jättemycket.
I mitt huvud..
McDreamy
Idag på jobbet träffade jag en riktig snygging. Nyinflyttad? Sån där riiiiiktigt snygg. Kring 30 kanske? Värsta biceps och snygga kläder. Hunk! Han hade två ungar också. Hans tjej är säkert värsta modellen.
Imorgon tänker jag fara till Storsjö och träna, klockan 8 på morgonen! Och det spelar ingen roll om jag har ont elelr är trött eller vad som helst. Om jag så kommer att spy på kuppen, så SKA jag göra det. Då kommer jag att känna mig duktig resten av dagen. Sen på kvällen är jag bjuden på middag. Sen ska massa folk ut på krogen. Men inte jag inte. Jag ska faktiskt fara hem när folket far ut. Ingen utgång i helgen. Börjar jobba 8 lördag morgon. Loovely.
Vad mer att säga? Jg har köpt en flarra vin också, utifall att jag skulle få för mig att känna sugen någon kväll. Bra att ha hemma. Jag brukar ju få infall då och då. Rödvin är det också. Och det ska man ju faktiskt finpimpla, inte supa sig redlös på. Med andra ord, man bör inte dricka upp flaskan själv. Då är det inte roligt att vakna morgonen därpå. Jag brukar få ont i huvudet redan på kvällen av för mycket rödvin.
Nu längtar jag tills jag kan dra igång Greys igen. Trots att det är andra gången jag ser alla avsnitt så är det fortfarande lika bra, om inte bättre! Och McDreamy påminner mig om min egen McDreamy. Värsta drömprinsen! Hoppas Meredith får sin, hoppas jag får min, hoppas alla där ute får sin! Livet blir så mycket enklare, så mycket roligare om man får ha en McDreamy att sukta efter och drömma om.
Jaja, nu av med skjortan och koka lite te. Kanske en till riskaka?
Jag saknar dig. (inte han nedanför, men jatack om möjligheten finns!)
Ge mig.
Jag börjar jobba om en timme. Och ajg orkar inte gå runt och ha ont då. Så istället för att ha ont i huvudet, känns det nu so att jag inte ens har ett huvud. Känner jag mig själv bra, så lär det dock göra ont igen innan jag ens tagit mig dit..
Nu ska jag iaf in i duschen och kanske hinna äta något innan.
Jag vet precis vad jag ska tänka på för att få den här dagen att gå lite snabbare. Ge mig.
Torsdag, min vän.
Till frukost åt jag 3 riskakor till, hela paketet snart slut. Borde inte jag få ont i magen snart?
Jag kom och tänka på något som jag skulle vilja göra också. Det var sååå många månader sen.. Kommer säkerligen inte kunna genomföras.. Men jag mår rätt bra av att tro det iallafall. Då har jag något att se fram emot. Jag hoppas det, och det är väl sånt här jag inte ska vara orolig över, saker som jag inte kan påverka. Eller kan jag påverka det?
Äh, whatever. Men jag saknar dig. Mycket.
Grymma bilder!
få tycka att de här bilderna är så sjuukt snygga!
Hade jag den rumpan, så skulle jag nog
också överväga stringtrosor. Den där
bilden var grym! Kanske skulle man
satsa på ett snyggt ass till hösten! Benböj och utfallsssteg ;)
...komsi!
Ikväll fick jag ett sånt där jättesug! Var helt enkelt tvungen att få äta riskakor! Sånna där lättsaltade, MUMS! Så jag tog en promenad i regnet och köpte ett paket. 13 kr, som fått! Har smällt i mig 7 riskakor medan jag läst 4 kapitel i min dåliga bok och sett på Förlossningsakuten och Riskförlossningar. Just nu funderar jag på om jag ska kräkas eller inte. Ett tips, ät INTE 7 riskakor på en kväll.. Uuuurk.. Sen älskar jag verkligen att se alla typer av dokumentärer! Jag tror jag kommer att sluta som någon typ av läkare, vi ser väl.
Min mormor var här idag. Hon hade i uppdrag att lugna mina nerver. Hon är ju studievägledare på Universitetet, så vi gick igenom mina papper. Känner mig fakiskt lugnare över allt det där nu. Jag har ju drömt värsta mardrömmarna om det flera nätter och är hur nervös som helst. Vet egentligen inte alls vad jag vill, så tänk om det här bara känns helt fel!? Men hon garanterade mig att jag säkert kommer att bli bästis med den där 44 åringen och att jag inte kommer att känna mig yngst och mest vilsen, och sen kan jag ju forma min utbildning helt eftersom, och vips så jobbar jag på idrottsmedicin!. Sen är det ju fotboll på Nydala på schemat första två veckorna, så det borde ju vara min grej =) Av det jag sett hittills (stavning nu igen) så är det bara lektioner på Campus, Nydala och Iksu till att börja med. Faktiskt mina hemmaplaner...!
Min chef har dessutom lovat mig fortsatt jobb vilket gör att jag troligen inte kommer behöva ta lån alls första tiden (hur ska jag palla plugga på heltid, OCH jobba?). Men men.. Känns ändå rätt bra. .Just nu längtar jag mest efter att ligga och luta mig mot någons bröst medan jag ser på dålig tv. Försöka andas i samma takt och känna hur man bli dimmig av trötthet. Ha en filt över sig, en kopp på tvbordet och alldeles mörkt ute... Hur underbart är inte det? Kom hiiiiiiit!
Nae, nästa säsong av Greys tycks inte vilja bli klar ikväll, så det är väl lika bra att förbereda sig för sängen. Har köpt en massa hudprodukter från Apoteket (jag älskar att handla på Apoteket!), så nu hoppas jag att jag inte är allergisk mot dom. Har faktiskt aldrig ägt något annat än en hudkräm, och brukar tyvärr vara allergis mot Aco, men är det halva priset måste man ju chansa!
Råkade förresten se ett klipp från Greys säsong 5, I DIE! Jag DÖÖÖÖR om inte McDreamy och Meredith får varandra tillslut. Jag fick alldeles ont i hjärtat och blev tårögd av det lilla jag såg. Jag hatar verkligen det programmet om det skiter sig..! Jag lever mig in 100% i serien, och ingen får förstöra!
Godnatt (puuss...!)
?
"Some people believe that without history, our lives amount to nothing. At some point we all have to choose: do we fall back on what we know, or do we step forward to something new? It's hard not to be haunted by our past. Our history is what shapes us... what guides us.
So we have to remember sometimes the most
important history is the history we're making today."
Bra att veta.
Om du har svårt att lägga ditt barn, sjung
"en elefant balanserade.. två elefanter.. "
tills du kommer till 50, då somnar barnet DS.
Jag har fortfarande absolut ingenting att skriva.
Mina rosor, så vackra!
Jag är så ohet, när jag är ohet,
men gudarna ska veta att jag kan var het
också, när jag känner för det ;)
Största möjliga strl på allt, så
man nästan drunknar i allt tyg =)
Beroenden!
Sen var det en endaste bra bild från Annas födelsedagskalas!
Dessa tre träffar man bara någon gång per år, kanske var det
därför som just de fastnade i min kamera!
-
.
Kom..
Godnatt
En långdragen diskussion, lite oro, några samtal och en promenad senare så ska jag nog lägga mig i min säng nu. Inget mer att göra ikväll. Nu hoppas jag bara på att få äta våfflor inatt med, sånt mår jag bra av. Behöver nog det efter den här dagen. Den har varit både lång och påfrestande.
The answer that could never be found
Dagen jag överlevde.
Idag var då den dag som jag hade tänkt bli friskförklarad. Farbror Doktorn var en tant som säkert int ehade många dagar till pension. Dom tryckte mig i ansiktet och kollade ögon och öron och frågade en hel massa frågor. Jag började skratta 2 gånger. Sen skickades jag vidare för provtagning. Blodtrycket var som vanligt ganska lågt och jag fick hålla handen när sprutorna kom fram. Sen fick jag ligga ner ett bra tag efteråt också. Gillar inte sprutor.. Sen var det väl inte så mycket mer med det. Har fått lite piller, en tid på dartmonografi (?) vad det nu heter, sån där magnetröngen, några fler liknande tester, sjukgymnastik och sen ser vi väl vad blodproverna visar. Det tar ett tag och kolla det.. Jag gissade först att det är 50/50 att jag överlever, men mamma sa nog att jag troligen gör det =) Haha.. Jag är ett litet skräckexempel! Men men, vi får nog dras med mig några år till är jag rädd. Min dag har inte kommit ännu =)
Förutom det så vaknade jag imorse och kände mig.. utvilad! Länge sen jag sov så bra som inatt! Somnade så fort jag lagt huvudet på kudden igår, utan massa tankar som rullade runt i skallen på mig. Sen vaknade jag två gånger där på morgonkvisten kring 06.00, men somnade sen om till 10! Jag gillar definitivt mitt 'lyckopiller'! Drömde dessutom att jag blev bjuden på våfflor inatt, till skillnad från drömmarna jag haft tidigare. Tack för våffelmiddagen pucko!
Nu ska jag se lite Greys och snegla lite på mitt armveck i mellanåt. Kan inte förstå att dom fick ut så mycket blod! Låg och blundade allt vad jag kunde åt ett annat håll och försökte koncentrera mig på att andas och att bli struken på andra handen. Vilken chock när jag fick se rören.. Uuhh... Kan knappt tänka på en spruta utan att bli yr i skallen... Hoppas det dröjer till nästa gång nu!
Det handlar om att leva som man lär.
Du kan slösa bort livet med att dra gränser, eller leva ditt liv genom att passera dom.
Om du är villig att ta riskerna, är utsikten från andra sidan praktfull.
Pic och plock.
Såhär kan jag bara inte gå runt. Att inte få lyfta ett finger,
bara ta det lugnt, inte anstränga sig, sova i tid, sova länge,
äta nyttigt, bla bla bla. JAG DÖR AV TRÅK!
Inatt var det storm vilket gjorde att jag låg vaken typ 2 timmar mitt i natten, sen imorse var jag klarvaken alldeles för tidigt. Det gör att dagarna blir sååååååååå långa. Kan ju inte göra något alls som skulle kunna få tiden att gå. Det enda som händer är att jag börjar oroa mig.Jag vet att det inte alls är möjligt, egentligen. Men jag har haft den känslan ett tag nu. Sen känner jag mig bara dum om jag skulle kolla upp det nu. Ååhh.. Om det bara kunde bli lite bättre väder så skulle jag kunna börja fota lite igen. Det är ju inte ansträngande. Istället sitter jag inne och mekar med alla bilder jag redan har. JAG HAR FÖR MYCKET FRITID JUST NU. Nae, nu ska jag ta och fara och storhandla. Määängder med frukt och grönsaker. Vitaminer behöver jag visst. Och det får tiden att gå lite.
Älskling.
Livet är en dans, med svåra steg.
Jag kan inte låta bli att le, nästan avundas när jag läser det vissa skriver. Men samtidigt så vet jag ju så väl att det inte alltid kommer att vara så. Hej, jag är en romantiker, jag borde verkligen smälta bara av att ögna igenom det. Men efter att man har läst några stycken, när man har avundats och flinat en stund. Då börjar jag se hur blåögt det är. Hur omöjligt det är. Och ändå så vet jag precis hur det kändes då. Hur man verligen trodde att man var oövervinnlig, hade hittat the one. Men just nu är jag ganska så säker på att det är en fas som alla går igenom. Någon gång. Vanligast är väl när man är 14-16 år kanske? Man är upp över öronen förälskad och kan se hela livet framför sig, som en dans. Jag är hemskt ledsen, men det går över. Och du kommer nog också se tillbaka på det där en dag, och kanske le åt hur lätt man såg på livet.
Men jag gillar ändå att läsa det. För känslan är underbar. Till skillnad från då så är man väl lite mer medveten om motgångarna nu. Man sätter större vikt på konsekvenserna och allt annat skit som man kanske egentligen borde skita i helt enkelt. Jag gillare egentligen inte alls den tiden. Det var nog värsta perioden i mitt liv. Men på vissa håll var den ändå minde komplicerat än vad det är nu. Eller så oroar man sig mer nu. Tänker på allt i många fler perspektiv. Eller så gör jag inte det, utan alla de andra i min omgivning gör det? Begränsas man gör mycket av andra? Påverkas man för mycket av andra? Egetnligen har man väl inget val. För ofta måste man ju vara två om saken, right?
Man ska väl egentligen inte vara så dömande. Jag menar, det finns ju praktexempel där allt har rullat på i den dansen. Mot alla odds och hela den faderullan. Kansek är man så inställd på att det aldrig ska hända en själv att man misslyckas redan innan man ens gett det ett försök? För jag menar, ingen kan väl sjunka så lågt som till min nivå, och alla förtjänar bättre än det jag kan ge?
Jag har tusen undringar, men oftast för få svar.
Ibland är jag nog inte heller tillräckligt stark för att höra de svar jag söker efter.
Jag är inte besatt, jag är bara nyfiken.
Minns du? Jag gör det.
Kan det vara en kroppsfint, PC?
..så länge det finns liv, finns det hopp
Torsdagen innan den där fredagen, jag vet att du vet vad jag menar.
När man äter lunch och är på gott humör!
Jag försöker!
Mums...
Jag är söt, när du är full.
Den handlar om att sitta ute och tänka med fingrarna.
Jag spelade faktiskt både igår och idag,
och jag har inte glömt allt =)
Målet på färden.
Han jag älskar högst på denna jord.
Det är sånna här kvälar som jag
bara måste tro att det blir som jag
vill tillslut.
Jag gillar att fota och jag är små-kåt i skor.
Känns som att den alltid funnits där, ändå
kan jag bi förvånad när jag ser den i spegeln.
Den kvällen var jag en ängel, morgonen efter
så krossade jag ett hjärta.
Se och le.
(ja, jag kan både texten och dansen. hela texten, och den RIKTIGA dansen.
har tränat framför spegeln mååånga gånger..! )
Frustration.
Jag har köpt en dator för 6500 kr, och jag vet egentligen knappt vad jag har köpt. Ha.
Sen har jag sett American Beauty. Den var bara hemsk och sorglig och äcklig. Hur kan alla säga att det är en så himla bra film? Tragiskt.. Inatt drömde jag att två av mina närmsta vänner var höggravida och en av dom födde i drömmen. Sen drömde jag lite annat också. Jag börjar bli lite knäpp av att inte få träna och röra på mig. Är i ett depserat behov av att bli friskförklarad av Farbror Doktorn nu.
Min mamma har godkänt att jag får umgås med vem jag vill, lovely. Riktigt skönt. Jag är konstig. Man ska aldrig sluta förvåna sig.
Det händer grejjer med andra ord. Och just nu har jag bara en sak i huvudet, som jag verkligen inte kan bli av med. Får inte bort bilden framför mig! Troligen knappt möjligt, men vadå. Man lever bara en gång. Och man vet aldrig när det är sista dagen i ens liv. Alla dagar är inte första dagen i resten av ditt liv. Inte den sista!
There is always more than one way to say exactly what you mean to say.
GE MIG!
Öronorgasm.
Hur skulle man kunna leva utan musik?
Sometimes the hard thing
And the right thing are the same
Maybe you want her
Maybe you need her
Looking for the right one
you line up the world to find
where no questions cross your mind
Maybe you want it
Maybe you need it
Maybe it's all you're running from
Perfection will not come
She is right in front of you
you begin to wonder
could you find a better one?
She is right in front of you
but will she keep on waiting
for you without a doubt
much longer for you to sort it out?
Maybe you want her
Maybe you need her
Maybe you had her
Maybe you lost her to another?
Elgiganten.
...viiiiiilken dag. Det känns som att jag har blivit flörtad på av typ alla som jag träffat idag. Och jag knappt kunnat låta bli att flörta tillbaka. Vilket iofs gjorde min dag betydligt billigare. Först Elgiganten där jag flörtade mig till en ny mobil. 2 väldigt villiga killar i receptionen. De förstod preeciiiiiiiis hur jobbigt det måste vara med min evigt trasiga telefon. Sen blev det datorköp. Jag vet ingenting om datorer, suger verkligen. Vilket det typ stod i pannan på mig. Trots att jag fick hjälp i typ 30 min så fattar jag fortfarande inget, men fick iaf en dator för internpriset. Gaanska mkt billigare. Sen gick jag vidare mot hushållsavdelningen. Dammsugare är svindyra. 3000 kr! Men även där lyckades jag rätt bra och fick till mig ett internpris. (2 olika försäljare, HA!) haha.. så sjukt. Slutligen blev jag sugen på mat, så det bar iväg mot Statoil? Ok? Minns inte. Hur som helst. 3 olika diskar, 5 personal, och alla vid disken där vi var. Jag har varit äkta dum blondin idag. Fick hjälp att hitta på kartan, och fick höra en hel del skämt om den mat jag köpte. Jisses vilken dag. Jag ska alltid ha på mig korta shorts, strandlinne och solglajjer när jag ska investera. Min mamma kunde inget annat göra än att skratta och skämmas. Men det var rätt så roligt, och nu har jag till imorgon på mig att bestämma mig vad jag vill ha. Men jag tror jag ska beställa på internet istället, svika grabbarna på Elgiganten ;) Nae, det låter faktiskt ganska divigt det här, men det är faktiskt sant! Jag fick verkligen känna mig som en gudinna!
Sen for vi till det där huset på Haga som Popshop har mekat med. 4,2 miljoner och där vill jag bo. Lagom stort, på gränsen till för litet. Men ändå perfekt om man bara är två, men ändå helt möjligt med två barn. 3 sovrum, 3 våningar. SKITSNYGGT. Skulle bara vilja ha ett annat läge. Jag är ju lite kär i naturen. Skulle inte vilja bo i ett så fint hus mitt i stan nästan.
Nu ska jag plugga vidare och lära mig om processor, RAM-minne
och sånt där krux. Måste bestämma mig ikväll.. Jisses..
Hur fula du än tycker mina glajjer är, så älskar jag dom.
..puss skatt.
Godnatt love.
DU!
Jag bara ÄLSKAR musik!
Och faktiskt. Ofta lyssnar jag knappt på texten.
Jag bara älskar rytmen i låten. Och ibland kan jag
faktiskt bli besviken när jag hör texten på en bra låt,
för att det kan göra att låten inte blir lika bra längre.
Så är det.
Just nu;
-The Fary
-Coldplay
-Jimmy eat world
Sometimes even wrong is right
Nobody said it was easy,
....no one ever said it would be this hard.
Bröllop på en lördag.
Jag dricker för andra dagen irad mitt iskaffe. Det smakar bra och går alltid ner.
Jag tror jag måste ta mer betalt för mina tjänster. Har jobbat hela långa dagen, trots att jag egentligen inte alls är pigg och fräsch i kroppen. Har riktigt ont i benen nu. Lite konstigt med tanke på att jag egentligen är van att att gå och stå mycket både på jobbet och när jag serverar annars. Vigseln gick väl bra och det mesta gick väl bra. Brudens far flippade ur några gånger och skapade lite kaos, barnen slängde en jäkla massa godis, men annars inga större bekymmer. Väldigt oplanerat dock. Sådär ska inte mitt bröllop bli, om jag någon gång får för mig att gifta mig. Det är ganska kul att jobba på bröllop, jag är lite av en romantiker.
Jag tog nyss bilen och körde lite racerbil. For till Konsum och köpte less fat chips. Åt en chips och höll på kräkas. Fy fan. Ner i soporna direkt. Men jag fick ju komma ut en stund iaf. Nu ska jag bara vara. Är fortfarande inte alls på något humör och känner mig bara trött. Drömde mardrömmar hela natten vilket gjorde att jag bara sovit någon timme. I stort sett inte alls sen före 6. Fy fasen för mardrömmar!
Jaja, jag saknar dig pucko.
Puss
Fix you.
Cause if you never try you'll never know
And I will try to fix you
Fortfarande sjuk - eller något.
Har verkligen inte mått bra idag. Har fått feber nu, och den där yrheten kommer och går hela tiden. Vågar knappt göra något alls, eftersom att jag är rädd att svimma igen. Känns som att jag går på våger från och till. Sen gör illamåendet att jag inte kan äta mycket alls, vilket också gör att man känner sig svag. Jag tror aldrig jag sett mig själv så blek förut. Ser nästan grön ut. Tur att mamsen ska med när dom tänker tömma mig på det lilla blod jag tycks ha kvar i kroppen. Jag är nervös för allt det där..
Förstår inte alls hur jag ska kunna jobba imorgon. Iallafall inte om jag ska må som jag gjort hitills. Vi är två stycken som jobbar, och det är ett bröllop med 75 gäster. Sen har jag dessutom fått ansvaret för det hela. Champagne, middag, 7 stora bröllopstårtor, disk för alla gäster, och bara en vanlig diskmaskin, alltså ingen restaurang som tar max 5 minuter. Kommer att måsta springa som idioter och plocka tallrikar, korka upp flaskor, diska osv. Sen serveras det både på under och över våning vilket innebär att man måste springa med porslinet i trapporna. Tänk om jag får ett sånt där illamående-anfall då. Då är det ju kört.. Kan ju inte bli sittande eller tuppa av. Skulle vara pinsamt. Hoppas också att man slipper febern. Sen när man varken känner brudparet eller några andra så blir det ju extra jobbigt. Gillar egentligen inte att bli inhyrd sådär av vem som helst. Inte när man inte är det vanliga "standardgänget" som serverar. För då har vi ju grymt roligt ihop. Nu känns det bara nervöst och jobbigt.. Start klockan 11 eftersom att vigseln är 12. Sen kan det ju hålla på hur länge som helst... Men pengar är pengar!
Nu ska jag dricka upp sista slurken av mitt iskaffe (det är så enkelt att få i sig när man inte kan äta något annat!). Supersmarrigt! Funderar på att dela med mig av det magiska receptet, men då är det ju inte lika speciellt längre =) Sen ska jag krypa i säng. Trots att jag har legat i stort sett hela dagen så är jag helt slut. Blir inte pigg hur mycket jag än vilar. Har iofs tagit väldigt mycket piller nu, så det beror ju på det också..
Jaja, godnatt.
Puss min blomma.
Min dag idag.
Bara de som råkar se mig på min
prommisrunda kommer att se mig idag.Så whateverm
Jag är kär.. (suck)
Min snygga säng (bara bäddat halva eftersom att det känns så tomt
om man har täcken och bäddar på båda sidorna..), sen min snygga tavla
ovanför, och mina älskade blommor från alla hjärtans dag bredvid. Sen har
jag världens läckraste lakan just nu, jag vet. Men jag har packat ner alla
mina egna, så jag fick leta upp några skräplakan.
Mat. Orkade faktiskt tillaga lunch idag. Försökte att muta lillebror till
fil. Men han blev nästan panikartad. Så det blev köttbullar ändå.
Han som tvingar mig att steka köttbullar.
Jag lever i ett kaos. Halvpackade lådor och saker överallt.
Sen känner jag mig ungefär som mina ögon ser ut.
Rödsprängda, osminkade och alldeles blanka.
Kärlek.
Idag är en ny dag vilket innebär att jag tog mig igenom den som var igår. Tiden går så fruktansvärt långsamt, och jag vet inte alls hur jag ska stå ut så många dagar till.Timmarna går fortfarande att räkna, och ändå känns det så långt långt borta. Jag vill och jag behöver och jag vet inte alls hur jag ska ordna det annars. Jag känner mig rätt så väl. Och jag vet att tid inte lagar mig. Tid gör inte så att saker glömms bort, det gör bara minnena mer tydliga. Det ökar bara lusten och längtan. Jag vaknar inte upp en morgon och känner att, nu har det ordnat sig. Jag vaknar bara varje morgon, och vill ha det ännu mer. Men som sagt, jag har all tid i världen. Egentligen. Ändå finns den där stressen där, för varje dag som går, och som jag står här. Finns det tusen där ute som skulle vilja ha allt det där, som jag vill ha,
Och som vanligt så skjutsas jag runt. Steg 2 blir på Tisdag, vilket mamma gick i taket av när hon fick veta. För långt borta ansåg hon, så nu ska hon såklart ringa runt och tjata och gnälla, så jag är inte förvånad om dom släpper in mig igen redan om någon timme. Jag är världens mest obrydda och orkar inte alls. Bryr mig inte. Jag är elak, frånvarande, osocial och bara allmänt otrevlig. Jag har betydligt viktigare saker att må dåligt över.
Den här dagen känns så lång. Imorgon känns också lång.
Och alla dagar efter det också. Kom min vän, och dela alla långa dagar med mig.
Kärlek är att undra vad du gör precis just nu.
jag ramlade, och gick sönder lite i kanten.
vad händer?
vaknade upp mitt i kaos liggandes på golvet. var är jag? vad är tiden? vad hände? minns ingenting alls hur jag ens hamnade där, eller varför jag skulle dit. men jag hade visst gått mot köket, och sen bara fallit ihop. missat en golvkruka med 2 cm, sen börjat krampa. har slagit huvudet rejält, gör ont.
dumma makaroner, dom snurrar
runt i min mage.. allt snurrar runt.
vill bara att min maskros ska komma hit.
min säng är stor och tom och trist.
behöver beröringen.
inget mer säng-skrivande nu.
När vi drömmer om varandra.
Jag känner mig som en filmstjärna. Eller.. det känns som att jag har huvudrollen i en typiskt klassiker. Ungefär som "hör du mitt hjärta? det slår nämligen för dig..". Sen har jag inte släppt det alls. Inte ens nära. Jag har bara lagt det på is, i väntan på andra tider. Plötsligt kan jag se sånna där bilder framför mig. Liknande bilder som jag har bakom mig, men nu finns de där framme istället. Bilder med brasor och varma koppar framför teven. Bilder på makaroner och högar med tvätt. Bilder på skratt som jag känner redan nere i tårna, långt innan det bubblar upp i munnen. Bilder på världens djupaste och mest mystiska ögon. Sånna där som man ser har sett så mycket, men som ingen vet någonting om. Bilder på händer som lagar istort sett allt de tar i. Jag kan se alla tusen saker där framme. Allt jag har med mig från förut, just det tänker jag fortsätta att uppleva någonstans där framme. Sen kan man inte veta riktigt när man kommer dit, men jag kommer att göra det. Jag har grunden. Den där känslan och det där förtroendet. Det är det viktigaste. Sen får man bygga vidare på det. Allt som behövs är tid och vilja. Någon sa ändå till mig, för väldigt länge sedan. Att jag har det där jävar-anamma. För visst är det självklart att man misslyckas, om man aldrig ens ger det ett försök?
Det är som det är, just nu. Sen blir det som det blir, om en stund.
Tiden kommer att bli
annars. Och jag är här.
Jag tror inte att livet går i repris.
och till och med om han väcker dig varje morgon genom att nysa dig rakt i ansiktet
älskar du hans nysningar mer än någon annans kyssar.
en kyss att bygga en dröm på.
alla trot vi att vi har kommit på en lösning,
men varför skulle vi när ingen annan har lyckats?
P.S. I love you, forever and today
The city sleeps and we're lost in the moment
I guess it's up to you
Life is what happens while you're busy making your excuses
Take my hand tonight
We can find some place to go
sucker.
min syster kom med en våffla-på-säng till mig. sen kom min vän hit och la sig på min säng bredvid mig. sen låg vi så och sov av och till i några timmar tills hon for hem igen. en givande dag med andra ord. jag börjar jobba om 55 minuter och jag ser äcklig ut. stackars alla som måste se på mig idag. för jag tänker inte duscha mitt hår. och jag tänker inte borsta det heller. lite mascara kan jag kosta på mig. för 4 timmars jobb så räcker det gott och väl. jag är trött.
det är ändå konstigt, att jag längtar tills ikväll.
jag hatar alla som inte kan stava. även fast jag inte heller är mästare på det.
men jag stör mig på alla som stavar fel. irriterande.
jag vet. jag är irriterande.
älskade.
jag var ingen stabil chaufför när jag körde hem klockan 5 imorse. helt kantstött och trasig. det enda som håller mig på föttern,det enda som tar mig upp på morgonen, det är det där hoppet på mina mirakel. att det kommer bli bra. annars vet jag inte alls hur jag skulle kunna klara det här.
om du har lika ont som jag. då är världen alldeles för orättvis.
älskade.
Tro, hopp och kärlek.
Senare uppdat än texten nedanför;
FÖRRA VECKANS MISSFLYT VÄNDER! JAG BARA VET DET! Hade glömt hur mkt jag skulle få tillbaka från deklarationen, men nu är jag iaf 4000 kr rikare! YESS!! Låt det nu fortsätta åt det här hållet! LOVELY!(kollade för första gången i spegeln hur mina kinder ser ut på insidan. har haft ont ett tag nu, och det är helt sjukt! jag har verkligen tuggad sönder mig själv! vet att jag biter mig själv i läppen osv när jag har mkt att tänka på, men det där var verkligen vidirgt. min mun behöver verkligen att jag kommer tillbaka i rytmen igen..)
------
So long har jag varit ute på en prommis, vilket var lovely. Jag känner hopp, eller något. Och jag mår bra av att tänka på det. Blir glad av det. Vi kör på den. Sen gjorde jag min berömde iskaffe som jag bjöd syster och tremänningen på. Har börjat exprimentera lite för att få fram lite godare smak, och jag tror jag börjar komma nån vart. Hade dock inga vidare testpersoner eftersom att de inte är några kaffefreak. Dumt att kasta bort mina underverk på dom. Det som är kvar att testa med är Bailys (mint och vanlig), glass och oboy. Tror jag ska testa det på en äkta kaffefreak istället. Vet en perfekt finsmakare för jobbet! (Tänkte också testa att göra en hel kanna någongång när man är flera!)
Jaja.. Har kollat igenom massa bilder också, och kommit på att jag har blivit dålig på att föreviga saker. Man borde ta fler kort, så man sen kan sitta och se tillbaka och uppleva det en gång till. När jag får tillbaka min kamera ska jag skärpa mig och ta fler bilder. Sen ska jag framkalla allihopen, precis som jag gjorde i julas.
Ska snart ta och laga lite middag, har inte ätit någon bamselunch idag. Blev en grönsakstallrik. Sen ska jag ut och springa, känner mig hurtig! Känns som att jag har fått tillbaka min energi. Jag vet att jag är en berg och dal bana och att det är farligt att känna sig såhär lättad och glad, bara för att man har inbillat sig att det ordnar sig. Kan lätt sluta i en dubbel så stor svacka än sist. Men vafan. Jag vägrar någonting annat. Kommer inte på frågan. Jag har bestämt mig mer än någonsin. Och då är det bara så. Tycker det borde få gå min väg nu. Jag gillar glädjen och lyckan som det för med sig. Vill fortsätta skutta som jag gjort tidigare. Jag gillar mitt prinsess-humör. Älskar känslan. Älskar det.
Sommarens mest använda kläder, världens fulaste
kortaste shorts, med uppknutet linne som jag fick med
en tidning jag köpte. Kan inte bli mer slitet, eller
mer sommrigt. Ingen vacker syn, men jag gillare!
Dagens lunch. Det är bara när jag
är på humör som det blir såhär färgglatt.
Jag gillar att blanda känslan med ljud och bild.
Hallon.
Inatt sov jag faktiskt kanon. Måste ha dött av efter 2 minuter för jag var verkligen helt slut. Sen sover man bättre när man känner sig trygg. Iaf jag som är som en 1 åring. Vaknade bara två gånger av att jag gjorde något konstigt ryck, men annars sov jag som en prinsessa. Höll på att avlida av värme några gånger också, men hur jag än gör så vaknar jag alltid alldeles inpackad och så nära kanten som möjligt. Fel kant! Haha.. Jag är verkligen inte bra på stora sängar alltså. Vet egentligen inte varför jag har en jättesäng tex, iallafall inte när man är ensam i den.
Idag känns livet faktiskt bättre. Anledningen är nog att jag verkligen har bestämt mig för att det ordnar sig. Huvudsaken är att man är glad. Att man mår bra. Och oavsett vem det är som får en att få de känslorna, så ska man vara rädd om den personen. Har många gånger försökt att tänka annorlunda, men då kommer jag ingen vart. Då blir jag bara sådär knäpp. Det är helt enkelt inte ett alternativ.. Så jag tänker köra det här racet nu. Och jag vet att det känns bra. Du vet också att det känns bra. Så.. ja. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Vi flyter bra på samma våglängd. Och jag flyter bra i din badbalja.
Go with the flow! Min lilla hallongodis (med lakritssmak).
...min favoritsmak.
remember?
vad hände med min semester?
Ge mig den brunheten igen - jatack.
så sitter jag här ändå.
And I'd give up forever to touch you
'Cause I know that you feel me somehow
You're the closest to heaven that I'll ever be
And I don't want to go home right now
And all I can taste is this moment
And all I can breathe is your life
and sooner or later it's over
I just don't want to miss you tonight
And I don't want the world to see me
'Cause I don't think that they'd understand
When everything's made to be broken
I just want you to know who I am
And you can't fight the tears that ain't coming
Or the moment of truth in your lies
When everything feels like the movies
Yeah, you bleed just to know you're alive
And I don't want the world to see me
'Cause I don't think that they'd understand
When everything's made to be broken
I just want you to know who I am
--
Vilket jävla vrak jag är alltså.. For iaf ut och sprang på morgonen, lyckades precis pricka in spöregnet. Dyngsur från topp till tå, inifrån och ut. Resulterade i en jätteblåsa under foten. Sen pallar inte mina knän att ens springa längre. Det gör ont, och det sväller. Så less på allt.. Så less så less så less.. Om det så bli sådär, så vet jag fasen inte om jag pallar.
Vill inte falla tillbaka till den där karusellen. Jag känner ingen ork längre.
Fan. Fanfanfanfan.
Tror det är nog lika bra att jag inte skriver på ett tag nu.
Sjukan nästa.
Det är något som är fel i min kropp. Egentligen vill jag inte alls dit eftersom att jag inte känner mig direkt jättesjuk. Men tydligen vill dom kolla när man gått runt såhär såpass länge som jag gjort. Suck. Jaja, lika bra att pallra sig dit så man får alla nöjda. Orkar inte tjatet. Orkar inte speciellt mycket alls nu. Vill bara tillbaka till gamla rytmen igen.
Med lite tur kanske man får med sig lite piller hem!
Jag gillar piller =)
Känner mig dock redan nervös inför nålarna. Garanterar att dom kommer att tömma mig på blod.
Usch.
Kan inte allt bara bli bra nu! SNÄLLA!
-
mitt misstag.
Varför vistas bland folk när man inte ens klarar av att vistas med sig själv? Trodde det var tomt när jag for hemifrån, men det var tydligen väldigt mycket kvar. Och när det bubblar upp så finns det inget stopp. Det bara väller över.. Så patetiskt, tragiskt, pinsamt. Det var skönt att få krypa ner i sängen. Och jag tänker inte gå upp. Inte än på ett tag. Har ont i huvudet fortfarande. Så sjukt ont..
Kom nu. Jag vill det..
Det svider, min vän.
Jag kom ur mjukisarna iallafall.
Nu ska jag bara koppla på smilet. Jag kan nog, om jag måste. Känner mig
nästan elak att jag inte är på humör idag, när det är födelsedagskalas och allt.
Men man kan väl inte ligga på topp allt jämt?! Partypinglan i mig har tagit
semester, eller något. Men jag ska iaf vara social ett tag. Hörde rykten att
det skulla komma lite folk man träffar typ 2 gånger per år, kan bli trevligt.
Åååhh, egentligen vill jag bara att den här helgen ska ta slut. Att den här
tiden "lite tid" ska ta slut. Jag är värdelös på tid och blir knäpp av igenting.
De är ju verkligen ingen hemlighet för alla som känner mig!
Jaja.. Ha en bra lördag mina vänner.
Jag ska göra mitt bästa.
Gamla, gamla minnen..
Jag packade nån låda till. Och hittade massa papper. Började självklart grina som ett pucko igen. Tar det aldrig slut? Sen mitt i mitt lilla kaos ringde en vän också. Haha, så patetiskt allt är egentligen. "Hej, vad gör du?" , "Jag gråter, vad gör du?" , kunde inte låta bli att skratta i allt elände.
Hittade först dödsanonnsen från en vän som dog för 3 år sen ganska exakt. Imorgon för tre år sen. Sen dessutom en hel bunt bilder på honom. Hela historien känns så sorglig. Men ändå blir jag glad när jag tänker tillbaka på den tiden då han fortfarande fanns här. Varför bestämmer sig vissa människor för att inte ens fylla 20 år?
Typiskt mig, kommer aldrig kunna slänga alla små
lappar och texter som någon ger mig. Iallafall inte sånt
som har har berört mig, eller från någon som jag tycker om.
Nu ska jag ta av mig mina mjukisar. Är man bjuden på middag
och på kalas kan man inte ha mjukisar, hur gärna man än skulle
vilja. Usch vad jobbigt, kommer vara tema "Gör Carro Glad" ikväll.
Oooorkaaar inte....
Puss Lovers
Mjukisar&Music
Jag är din vän och vi lär oss av varann
Ge dom ett finger och värm min hand
Du är min vän och vi lär oss av varann
Så snurra min jord igen
Radion spelar vår sång
Stockholm ligger öde och världen håller andan
Snurra min jord igen
För allt vi drömde en gång
Allt som du gör blir till pärlor på min panna
(Vilken färg har själen, älskling)
Ge oss en chans, vi kan lära av varann
(Det är ett av skälen)
Sagor för barn som är vuxna nu
Jag är din vän och vi lär oss av varann
(Bara ett av skälen)
Lördag, och jag var ute och sprang 8 imorse.
Imorse vaknade jag halv 8 och for ut och sprang. Sprang till Själafjärden och sen Naturstigen hem. Ca 7 km. Trodde det skulle gå tungt innan frukosten, men det gick faktiskt fint. Skönt att röra på sig så tidigt. Bra av mig, med tanke på att det är första lediga dagen. Nu ska jag sätta mig och äta frukost och läsa tidningen.
I övrigt så måste jag köpa en ny sporttop, och sen så saknar jag min blomma.
Du är nog det finaste jag vet.
-
Jag tror adlrig jag haft så ont i hela mitt liv.. Överallt. Och i huvudet.
Godnatt vänner.
Fredag.
Idag har jag gjort min sista arbetsdag på ett tag. Väldigt efterlängtat. Hoppas jag hamnar på bättre tankar snart så jag kan njuta av ledigheten, just nu känns det bara jobbigt att inte ha massa annat att tänka på. Jaja, dagen var väl som vanligt. Precis när jag höll på börja grina, ögonen tårades verkligen, så kom Annica (Nica) och Ada till undsättning. De hjälpte mig en stund med de värsta, och jag är evigt tacksam för det. Inte lätt att ha tusen saker att göra, samtidigt som man har tusen andra saker i huvudet. Känner mig ganska splittrad. Sen brak-huvudvärk på det. Suck. Men den hjälpen var guld värd!
Slutet av dagen blev lite lugnare och chefen kom in och jobbade. Fick ett levnadsråd av honom också (får många tips och råd nu mera..) Haha, jag kan inte låta bli att le när jag får höra alla möjliga råd!
"I kärlek är allt tillåtet. Och krig. Och Rally VM!" Ja, den gillade jag =)
I övrigt så har jag hämtat hem min cykel från cykelaffären i hsnd också. Och han må vara världen snällaste och gulligaste och bästa och hej och hå, MEN FAN VA DYYYYRT! Okej, han är tydligen superbillig om man jämför med andra. Men jag känner mig ruinerad. Han tömde min börs bara sådär. Tacktack.. Skulle nästan hellre köpa en ny cykel. För så bra är inte min. Men nu verkar han ju ha bytt ut varje pryl som gick att byta ut på den. Tacktack..
Jaja, nu ska jag snart äta middag och sen ska jag tyvärr tillbaka till mitt jobb en kortis. Efter 9 timmar känns det inte så roligt. Men har man inte huvudet med sig så.. Sen ska jag antingen dö framför en film som säkert kommer vara jättetrist, eller börja med någon ny bok som jag ändå inte kommer att ha koncentrationen att läsa. När jag har för mycket i huvudet kan jag sitta och läsa samma meningar om och om igen och ändå inte fatta vad jag läst.
Uppdatering kommer väl.
Puss min blomma!
-
Fasen, nu är det redan kört. Igen. Jag orkar inte..
Godmorgon. För tidigt.
...ååhhh så trött. Några nätter utan att vakna tusen gånger varje natt för att vara rädd att försova sig behövs verkligen nu. Idag är sista dagen på ett tag nu. Så skönt. Slippa allt det där. Jag vill gifta mig och vara hemmafru. Nä, det vill jag inte. Men just nu skulle det kännas skönt..
Och min väckarklocka. Vet knappt var jag är när den ringer..
"Det är dags att gå upp, klockan är 06.40"
Den signalen. Den är sådär bra/dålig.
Vaknade förresten inatt av att jag pratade, och då bad jag om förlåtelse. Haha,
vem bad jag om förlåtelse? Ingen aning. Kände mig lite dum där ett tag.
Jag gillar att fota.
-
Fredag: Jobb 8-17, sen lägga mig i sängen och läsa tills jag somnar.
Lördag : Ledig, fara in till stan och gratulera en vän. Nykter? Ja, troligtvis. Inget partyhumör.
Söndag. Ledig.
Måndag: Ledig
Tisdag: Ledig
Onsdag: Jobb 16-20
Torsdag: Ledig
Fredag: Ledig
Lördag: Ledig
Söndag: Ledig
Absolut inga planer. Bara helt ledig. Ledig ledig ledig ledig. Fritt fram att boka mig. Snälla, boka mig! Imorgon ska jag börja träna seriöst. Springa minst varannan dag. Inget godis. Inga onyttigheter. Måste skärpa mig. Något vettigt måste jag ju göra alla dessa dagar. Så det passar ju utmärkt att vara hälsosam och plåga sig själv lite.
Saknar saknar saknar saknar.
panik.
Jag vill bara att allt jag säger, allt jag tycker, ska spela någon roll. Ska förändra något.
Jag känner mig tom och halv och äcklig och ful och så himla trasig. Det känns som att den där rädslan verkligen skriker runt mig. Alla ser, vilket vrak, vilket misslyckande. Känner mig som ett spöke. Vit, tyst, skränig. Vill bara ha det där varma runt mig igen. Falla tillbaka till den där rytmen. Rytmen där allt ordnar sig. Egentligen så tror jag väl fortfarande att allt ordnar sig, men samtidigt är den där skräcken så himla mycket större nu. Jag är proppfull på alla glädje, och ändå känner jag mig så tom att det nästan ekar. Kan varje minne utantill. Kan fortfarande känna beröringarna. Känna doften. Höra de där ljuden. Kan fortfarande känna pirret. Blundar jag har jag allt det där, så nära så nära, att när jag öppnar ögonen så finns det bara paniken kvar. Paniken är värst. Vet inte var jag ska ta vägen. Hur högt jag ska skrika. Hur fort jag ska springa. Hur jag ska orka ta mig hela vägen hem sen, när all ork tagit slut. Jag behöver den där kicken. Den där rösten som säger att det ordnar sig och att jag är stark och att jag orkar. Då hör man inte längre de där orden. Känner inte längre det där onda. Då kan jag bara höra på den där rösten att det ordnar sig istället. Längta tills jag är där igen. Jag längtar LÄNGTAR LÄNGTAR! Jag går sönder. Tusen bitar. Krossa flaskan, svälja skärvorna. Springa barfota över allt splitter. Tusen jävla bitar som aldrig blir någon mosaik utan som bara ligger där och är fula. Och äckliga!
Ica.
For till jobbet idag, och kände mig sliten. Ungefär som att precis ha blivit överkörd av ett tåg. Första kommentaren blev "Oj, vaknade du för en minut sen eller?" "Du ser verkligen inte fräsch ut". Tack tack. Chefen försökte skicka hem mig direkt, för jag såg verkligen hemsk ut. Och mitt huvud var inte lindrigt ont. Men jag är ganska tjurig om jag så vill. Jobbade 9 timmar iallafall. Och jag överlevde. Fortfarande ont i huvudet. Men några hundra kronor rikare..
Jag saknar. Jag är så himla rädd.
Min smörblomma..
Till dig.
några sekunder efter detta ögonblick svimmade jag.
jag gör "älskar, älskar inte" och tror 100% på svaret.
där inne är min värld.
följ med mig in och se hur det ser ut.
Maskros.
Inatt drömde jag en bra dröm. Drömde precis det jag planerade att drömma.
Om glada dagar. Mina glada dagar =)
(här var det väldigt mkt text som jag nu raderat)
Jag funderar helt seriöst och allvarligt på att lägga ner det här. Det blev inte alls så som jag tänkt det, utan känns mer som en sida där folk får gotta sig och tränga sig på och tro och tycka och ha sig. Sen är jag kanske inte bäst i världen på att begränsa mitt skrivande till den nivå att alla i hela världen faktiskt kan läsa det. Det kan lätt ge konsekvenser för andra människor, vilket aldrig har varit mitt syfte. Vill inte hänga ut någon här, och ändå lyckas jag göra det lite nu och då iallafall. Förlåt.
Så, jag måste fundera på saken. Detta har ju trots allt blivit lite av ett beroende..
Jaja.. Ha en bra dag.
Min maskros, sen är jag en tussilago.
Puss!
Puss.
Är det jag som dras till idioter? Eller är det idioters om dras till mig?
"Skulle du kunna skriva under här, namn och telefonnummer. Det är ju nästan lillördag ikväll, tänkte om du ville hitta på något. Om vi två kunde göra något. Jag kan ju ringa dig om du skriver ditt nummer." Egentligen ville jag skrika vilket jävla äckel du är, fy fan jag hatar dig. Men jag hoppas att min rygg sa det när jag gick därifrån. Fick inte fram ett ord.
Suck..
Nu ska jag lägga mig i min säng och se Himlens Hjärtan och äta oliver. Oliver med kärnor. Det är sådär gott-äckligt. Tycker egentligen inte om det, men samtidigt har det en speciell smak. Kändes rätt för den här kvällen.. Åt en glass och en banan till middag. Så lite salt kan nog vara bra för min mage.
Jag har ingenting att säga. Ingenting som platsar att skrivas här.
Borde kanske lägga ner hela den här skiten.
Vad händer, min blomma?
..känner mig lite vissen, men jag
är fortfarande en tussilago.
?
So what's the matter with you?
Sing me something new...
Stand By Me - nobody knows the way it's gonna be
Min blomma.
Usch, inte mycket sömn inatt heller. Eller.. iaf inte tillräckligt. Somna för sent, vakna för tidigt. Övervägde seriöst att följa med ut och springa halv 8 imorse. Men klokt nog låg jag kvar i sängen en liten stund till.. Vet inte vad det har blivit av mig. Drömde så verkligt inatt med, flög verklgen upp ur sängen. Täcket for all världens väg och jag var alldles skakig och svettig. Hjärtat i fullt rus. Höll på svälja fel och hostade och hade mig med.. Drömde om precis det som jag låg och tänkte på igårkväll. Jag vill inte.. Det går inte... Vill inte..
Det känns.. Inte ok? Sådär så att man aldrig blir hungrig för man känner sig alldeles full inuti. Så om man sväljer en liten liten tugga till, då kräks man. För det känns som att man har mat upp till halsen! Fast egentligen är det ju inte mat, utan typ.. något annat? Jag vill bara låtsas att det här inte händer. Jag hatar tiden. Den går så långsamt och tid är det värsta jag vet. Kan kolla på klockan 3 gånger på 5 minuter och bli lika chockad varje gång. Det känns redan som hundra år sen, fast det är det ju såklart inte. Jag blir knäpp. Sen hatar jag telefoner (hatar mycket just nu..). Jag vägrar ta något på den vägen. Jag hatar att inte kunna höra tonlägen, se kroppsspråk. Jag hatar att man är så långt borta och bara kan förlita sig på bokstäver på en skärm eller några ord i en lur. Jag vill bara slänga mig över och hålla fast och aldrig släppa. Ja, jag är barnslig och 4 år gammal. Men allt känns dessutom tusen gånger värre när man precis har avslöjat sin största hemlighet i världen, och nu känns det bara helt fel. Varför kan jag inte bara spara allt för mig själv? Varför skriver jag det här just nu? Bara dumt egentligen. Jag hatar det. Uhh... Jag funderar på att lägga ner min telefon. Jag behöver ögonkontakt med den jag pratar med. Det kan ju inte vara speciellt svårt att ordna..
Tinna bor hos Anton till lördag. Suck. Jag jobbar iofs till 20.00 varje kväll men.. Ja, ni kan hitta mig på jobbet. Eller någonstans runt min springrunda, för på något av de ställena kommer jag att befinna mig resten av veckan. Eller, iaf de närmsta dagarna. Dagen? Vette fan..
Hej min lilla blomma.
-
Min vän. Kan du ge mig lite av
det där självsäkra som du har.
För jag har ingenting av det, jag
är alldeles för dålig. Jag tycker inte om mig.
När jag får ont i magen.
Ju bättre man har det, desto mer har man att förlora. Ju bättre man mår, desto värre kan man må om det försvinner. Jag vill inte förlora. Jag vill inte att det ska försvinna. Jag vill bara fortsätta. Jag vill vara en tussilago. En solstråle. En sån som gillar teskedar. Gilla min tussilago och gilla mina solstrålar. Gilla mina teskedar.
Jag är som jag är. Paranoid. Grinar nästan bara av tanken på motgång och att falla pladask. Snälla, låt mig slippa den där känslan i magen. Den där klumpen i halsen. Känslan av att bara vilja kräkas upp allt, ner i toaletten. Sen bara lägga mig på sängen och hålla om den största kudden jag kan hitta.
Allt bara väller upp ibland. Och jag litar inte på mitt eget omdömme.
Låt allt vara så bra som det är.
Just nu ångrar jag att jag inte sa det där som jag ville säga,
men som jag inte vågade. För nu vet jag att det är så.
Jag måste få säga det.
Jag är en tönt.
Trodde faktiskt där för en stund att det gick rykten om mig i byn. Det är så typiskt mig. Så himla typiskt mig! Oavsett vad som sägs så tror jag alltid att det handlar om mig, så jag känner mig hur skyldig som helst. Kan vända saker åt alla möjliga håll bara för jag kan få för mig att det är så. Men det var bara min hjärna som spelade mig ett spratt - igen. . Som sagt, jag måste lära mig sånt där. Jag kan alltid vända allt till min nackdel. Att någon inte tycker om mig, pratar bakom ryggen bakom mig, inte vill träffa mig.. osv osv osv. Jag är proffs på sånt.
Idag på jobbet kom en kille/man (25-35 år) fram och frågade om vi sålde gravtest. Det var lång kö och massor med folk, och alla måste ha fattat att det var till hans tjej (de är ingrodda obbolabor). Det tykcer jag var ganska tufft gjort av honom ändå. Tufft/fräckt/lite väl öppet. Jag vet inte, men paff blev jag iaf! Svar nej, vi säljer inga gravtest.
Nu har jag tre dagar kvar av den här sommarens heltid.
Onsdag 12-20
Torsdag 11-20
Fredag 8-17
Sen tar jag semester/slutar jobba. Skönt, men samtidigt panik. Hade kanske behövt de där sista veckornas pengar innan studenttiden börjar. Men vafan. Behöver nog lite vila..
Jaja, nu ska jag bädda ner mig i sängen och se en romantisk film som jag hittade på jobbet. Länge sen jag såg lite gullegull och jag är dessutom sjukt trött. Kanske måste jag köpa vitaminer eller något? Inte rimligt att man kan vara såhär trött när man sover som jag gör. Somnade på jobbet idag igen. Har gjort det nu alla senaste gångerna på lunchen. Sååå himla sömnbrist har jag ju inte.
Jaja igen. Jag ska lära mig att inte känna mig så skyldig hela tiden. Se på saken lite mer realistiskt. Jag menar, allt som sägs, allt som händer och allt som försvinner kan ju inte ha med mig att göra. Right? Senaste veckorna har jag fått för mig att chefen tror att jag snor från jobbet, mina arbetskolleger tror att jag snor från jobbet, att en person inte vill träffa mig längre för att jag så jobbig osv osv osv. Jag är en tönt.
Love.
Jag gillar. Jag gillar dig också.
Jag gillar att meka med bilder.
Jag gillar kvällar när man mår som bäst.
Jag gillar mina vänner.
Jag gillar att träna, för då mår man bra.
Jag gillar att promenera och ha bra saker i huvudet.
Jag gillar att läsa, och jag älskar citat och ordspråk.
Jag gillar händer mot min kameralins.
Jag gillar hur grymt svullna knän jag får ibland (not).
Tussilago.
Jag känner mig som en solstråle. Går omkring och skiner nästan varje dag, och det har jag gjort nästan hela sommaren och våren. Jag är som en tussilago! Vill aldrig att de här tiderna ska ta slut!
Imorse fick jag äta frukost ute i solen. Kanske hur härligt som helst. Jag gillare. Jag gillar solen. Jag gillar! Sen känns det som att Johanna har en inbyggd motor på sin cykel! Min måste man trampa ihjäl sig på, men hennes bara ruuullar man på! Gick på ett kick och trampade knappt på hela vägen! Helt OK med andra ord =) Kanske skulle man skrota min cykel och skaffa sig en mormor-cykel ändå. De är ju så härliga!
Har egentligen ingenting nytt att framföra. Livet rullar på i samma tempo och jag trivs underbart bra. Allt det där trasiga som jag dragit runt på så länge, det känns lagat. Ihoptejpat och limmat. Känner mig hel. Det finns personer som verkligen får mig att må bra. Som tar bort allt sånt där jobbigt. Får mig på bra humör och gör mig glad och lycklig. Sånna människor ska man vara rädd om, för de växer inte på träd. De som tänker på andra före sig själv och som vill allas bästa.
Så, jag är lycklig. Trots att allt går upp och ner har jag den där grunden som håller mig på en lagom nivå. Jag älskar mina stunder, mina moments. Jag önskar jag kunde förklara med ord hur det känns. Vill plocka ut hela den känslan och låta alla som vill få pröva den. Känna hur det känns att ha den där känslan. Bli varm bara av en tanke. Vara nöjd med det man har bara för att det är så underbart. När man har precis det man vill ha, och inte känner att man vill ha mer. Inte missnöjd. Man är nöjd! Alla borde få testa på att må så!
Nu ska jag prata lite med Jögge en stund, sen ska jag iväg och jobbar på mitt för tillfället hat-jobb. Men idag kommer det att vara betydligt bättre. Dagen kommer gå fortare. För jag har fortfarande den där känslan kvar i mig.
"Min älskling, du är som en tulpan!" ;)
=)
Han är min idol!
Tråkmåns är vad jag är.
Jag har fetaste huvudvärlen i historien och är trött. Har fortfarande inte tagit igen min sömn sen i fredags. Och jag vet. Jag blir en riktig häxa när jag inte får sova ordentligt. Man får passa sig för mig i sånna här lägen. Idag har jag varit duktig och fått massor av viktiga saker gjorda. Jag har beställt VISA-kort, skrivit ut ALLA viktiga papper till skolan, nästan sökt lån (fattade inte hur man skulle göra), packat hela två kartonger till min flytt, städat och cyklat över bron trots sjumilastorm! Och allt detta efter klockan 18.00. Slutade jobba 16 och somnade sen en kortis. Var så fräck att jag ringde in extra arbetare idag till jobbet. Blev så less att det alltid ser förjäkligt ut och att vi aldrig kommer ikapp. Men nu jäklar är det gjort! Tydligen är jag hat-personen på jobbet. Inget vill jobba med mig för att jag bossar för mycket? Mycket möjligt, men jag hatar när saker inte blir gjorda och när det känns som att folk drar fötterna efter sig. Avsluta det du påbörjar!
Jajaja, nu ska jag plocka ihop alla tusen papper som jag fått ut. Kanske sortera lite.
Jag är tråkig idag, jag vet. Men ooooorkaaaa.
Nej.
Godnatt.
Jag och Bert!
Knäppa saker som jag har gjort;
- Pimplat vin med en kompis till 4 på morgonen, sen sovit i 3 timmar med kläderna på. Sen gått till jobbet i samma kläder och smink osv och jobbat i 10 timmar, till klockan 18. Rund under fötterna första 4 timmarna på jobbet.
-Plockat bikinilinjen med pincett. Inte speciellt smärtsamt, men väldigt tidskrävande. Har aldrig gjort det klart, avslutat efter ca en timme. Ändå tror jag varje gång att jag ska göra det helt klart. Lär mig aldrig.
-Sprutat 8 sprut nässpray i varje näsborre, på en gång. (hatar att vara tät i näsan). Kunde inte sova på hela natten sen, kändes som att näsan skulle brännas sönder.
-Betala 600 kr för en heldag i en partybåt med fri bar hela dagen. Festade hela natten innan, sov nån timme. Var sen välrdens mest bakfulla människa på båtdagen, kräktes 2 gånger och sov sen hela resan. Drack inte en enda droppe och var vaken ca 2 av de 8 timmarna på båten.
-La rullar i nyduschat hår på kvällen, eftersom att det var maskerad dagen därpå. Ville få lockigt hår under natten. Eftersom att jag var rädd att rullarna skulle fara ut satte jag på mig en stor blommig badmössa på rullarna. Morgonen därpå hade håret möglat, var fortfarande blött, och absolut inte lockigt.
-Skulle (trots att jag är livrädd för nålar och sprutor, svimmar av båda) ta hål i öronen på en kompis (med nål). Blundade precis när jag stack igenom nålen och nålen gick in prcis där den skulle, men kom ut under örsnibben. Nålen gick alltså snett igenom örat. Hon hade ont, jag skämdes, och hon fick dra ut nålen och en annan fick trycka igenom det rätt igen.
-Svimmat hos läkaren (ungefär 10 gånger). En av gångerna vaknade jag liggandes på golvet med syrgasmask. Trodde att det jag vaknade till var en dröm, och då jag låg avsvimmad var verklighet. Så jag satte mig upp jättesnabbt, och svimmade igen, eftersom att jag satte mig upp för fort.
-Ville så gärna tappa en tand, så jag bände lös en tand, trots att den inte ens var lös.
Om jag är konstig? Absolut!
I swear to tell the truth and other stories.
Moorning!
Nu är jag hemma igen, för första gången sen fredag eftermiddag! Helgen har gått hur fort som helst, samtidigt som att det känns som att det var hundra år sen jag var hemma sist. Men jag har haft en king helg! Älskar de människor som jag har omkring mig just nu, och allt flyter på bra!
Fredag for jag till en vän och vi pimplade och snackade skit innan vi tog hojjen ner till Haga och pimplade lite mer, efter det blev det TC, Trädgården och Pipes. Sen min galna svarttaxi innan sovdax. Igår mådde jag som sagt apa i stort sett hela dagen, men det var king ändå. Tog bussen till mina vänner som var lagom kriminella och hade gjort pizza. Vi spelade "jag har inte", bara vi tre och pimplade lite tills vi tog bussen ner till stan. TC igen ett tag innan vi blev less och betämde oss för hemgång redan efter 12. Stötte på knäppisen som jag av någon anledning gav mitt nummer till i fredags (jag vet, jag är knäpp. Men ibland är den enklaste sättet att bli av med någon..) Jag var riktigt otrevligt avfärdande, men hallå. Fatta vinken! Varför kan inte vissa personen förstå när de är totaldissade? Jag gillar inte de flesta killar. Sen fettade vi massor med onyttig nattmat innan det blev bil och sovdags. Idag for jag tll Tinna och där fick jag kladdkaka och kakor och bullar till frukost/lunch eller vad det nu blev. Sen låg vi på gräset med täcke på oss hela dagen och bara degade. Underbart. (att påpeka! Tinna fyller år idaaag!!).
Nu är jag bara helt vansinnigt dödligt trött och ögonen går nästan i kors! Vill egentligen bara lägga mig att sova nu direkt, men ska härda några timmar till. Imorgon jobb 8-16 och tisdag jobb 15-20. Helt underbara tider! Betyder att jag är ledig jätte länge där emellan! Älskar jobba förmiddag en dag, sen eftermiddag nästa! Blir nästan en liten helg =)
Sen hoppas jag Emmas lovely klänning som jag lånade igår överlever tvätten. Vi har diskuterat lite hur det gick till, det där med ölspillandet igår och Tinna är lite arg för att jag blev arg igår! Haha... Men på något sätt så höll tydligen jag ölen i handen (eller var det Tinna?), sen flög någon in i henne, som flög in i mig och sen var det ½ liter öl innanför min klänning. Blev till och med blöt om trosorna! Sorry honey, är inte arg på dig, det vet du =)
Jaja, nu ska jag göra lite viktiga saker. Måste kolla upp hur jag ska göra med mina lån för att det ska bli så bra som möjligt, hur jag ska göra med mina sparkonton och sen kolla upp datorn som ska inköpas i veckan. Jag tycker faktiskt jag är jätte duktig som styr runt mina pengar och köper viktiga och bra saker! Jag gillar min ekonomi och hur jag ordnar och donar utan att vara varken snål eller slösig. Jag är bra på sånt, det vet jag!
Mmm, livet är verkligen underbart ibland.
Puss love!
(PS, kan inte riktigt släppa det där om att jag skulle småljuga osv.. jag är inte sån. =( )
I swear to tell the truth, and other stories.
(Carolina Gynning är så himla frän! Och till er som inte gjort det, läs hennes Ego Girl!)
Lördag (igen)
Eeeeyy!
Jag överlevde ännu en gång svarttaxi för 200 kr med en helt okänd utlänning. Han körde 170 halva vägen och jag var stel av skräck. Imorse var jag mer bakis än någonsin. Det var Malta-varning (då jag kräktes två gånger). Men inget kräks idag. Makaroner och köttbullar och broccoli istället. Och till middag ska jag få pizza. Jag gillar att bli serverad mat hela dagarna utan att lyfta ett finger, ha ;)
Känner mig fortfarande smått bakis och smått äcklig, trots att jag duschat tusen gånger idag känns det som. Men jag ser ut som ett pucko. Har inget balsam så håret liknar en risbuske. Sen skakar händer fortfarande galet mkt. Är lite nervös inför bussen till stan. Kommer att må fruktansvärt illa. Att pimpla ikväll känns väl sisådär. Jag vet inte alls hur jag ska göra.. men vaddå, tar mig ju ändå inte hem. Inga bussar (förutom till hsnd), och jag är för snål för taxi hem själv. Såå, var får jag sova ikväll? Måste flörta med någon vänlig själ tror jag! =)
Mjaaaaaa, vi ser väl, som jag brukar säga.
På återseende lovers!
Orkar inte bry mig.
Uuuuhh, en av äcklena kom fram till mig idag.
"Jag har kommit på ett namn som jag kallar dig för när jag tänker på dig. Ditt kärleksnamn. Jag kallar dig Märta".
JAG KRÄKS! Jag vill inte att han ska tänka på mig. Och jag vill inte ha ett kärleksnamn.
Den snygga postenkillen hade btw saknat mig när jag varit borta (två dagar? haha).. Jaja, kul att man uppskattas åt något håll iaf. Stackars Obbolabor, det kommer bli tomt utan mig i den butiken (not). Kommer inte sakna en kotte där borta! Jag är less.
Sen är min nuvarnde livsstil kanske inte den bästa känner jag. Halsa i dig två koppar kaffe på 7 min, regelbundet under dagen. Resultat ; Efter fem minuter kommer en brännande känsla i magen, en stund senare får man en liten kick, som övergår till att man blir alldeles skakig om händerna. Slutligen kommer det vågor iomgångar. Det känns som att golvet gungar. Snurrig när man ställer sig upp osv. När man gått igenom alla de stadier, tar man lite mer kaffe.
Ikväll är det fredag och jag ska iväg om exakt 1 ½ timme.
Vi ser väl. Vi ser väl vi ser väl vi ser väl.
Och som sista punkt. Det är inte enkelt att inte vara tjejig. Suck.
-
Du får göra som du vill,
men aldrig förråda den,
som lever inpå din själ.
Du får göra som du vill,
men aldrig förråda den,
som bryr sig...
-
Måste bara visa min hårkvalité för tillfället.
Kommer troligen aldrig bli sig själv igen.
Suck för det också..
