Idag har jag inte kunnat gå på 30 dagar och hoppat på kryckor i 14 dagar. Dessvärre håller inte hälen för någon typ av belastning ännu och jag har inget annat val än att fortsätta hoppa på kryckor. Egentligen vill jag bara lägga mig ner och gråta, men det går ju inte. Livet måste ju gå vidare - right? Så istället sitter jag med ett jäkla skolarbete och kommer ingen vart. Jag har läst igenom det 3 gånger och lagt till EN mening utöver det. på 1,5 timme har jag alltså skrivit EN mening. Vilket skämt alltså. Ofokuserad?

Allt jag vill är att dra på mig löpardojjorna och springa ut i skogen. Tömma mig själv på massor av dålig energi. Slippa ha ont.