arg som ett bi.
Idag kände jag mir riktigt lycklig och munter när jag cyklade hem i solskenet (klockan 11!). Solen värmde, träden var vackra, skoldagen var över, lägenheten nystädad och dessutom fick jag världens finaste tröja av min boyfriend igår. Kan det bli bättre?!
När jag kom hem för att läsa igenom vår uppgift om en rapport som ska lämnas in 6/12 så vände allt det där. Va fan!? Vad är grejjen med att göra så luddiga uppgifter att de inte ens går att tyda? Vad ska egentligen skrivas? Och utifrån vad? Jag hatar Universitetet. De är helt värdelösa på att formulera sig, på att vara tydlig och på att ens veta vad de egentligen menar. Frågar man någon lärare om en förklaring så vet de oftast inte ens själva vad som ska göras utan hänvisar till någon osynlig person som har en 1% tjänst ungefär (alltså aldrig tillgänglig).
Nu är jag sur som ättika. Och less. Less på allt. Nu blev jag less på min jävla fot som är skadad och på B-uppsatsen vi ska skriva över jul också. Jag ringde min ortoped i veckan för att de skulle undersöka mig igen. Jag anser att något är fel när man har haft ont sen 1 Maj och foten fortfarande pulserar varje kväll när man ska sova. Det är inte okej! Arg. Sur. Irriterad. Jag vill träna. Jag hatar otydliga lärare. Jag hatar flummiga uppgifter. Jag är sjukt stressad över allt som måste göras och ännu mer stressad blir jag av att sittta och glo på uppgiften i 60 minuter utan att kunna börja. Jag kanske är trög, det kanske är därför. Sen kanske jag bara inbillar mig smärtan i foten också. Vem vet. Men sjukt irriterande är det.
Nu ska jag coola ner mig några grader innan pojkvännen kommer hem. Jag är inte alltid så trevlig i dessa tillstånd.
När jag kom hem för att läsa igenom vår uppgift om en rapport som ska lämnas in 6/12 så vände allt det där. Va fan!? Vad är grejjen med att göra så luddiga uppgifter att de inte ens går att tyda? Vad ska egentligen skrivas? Och utifrån vad? Jag hatar Universitetet. De är helt värdelösa på att formulera sig, på att vara tydlig och på att ens veta vad de egentligen menar. Frågar man någon lärare om en förklaring så vet de oftast inte ens själva vad som ska göras utan hänvisar till någon osynlig person som har en 1% tjänst ungefär (alltså aldrig tillgänglig).
Nu är jag sur som ättika. Och less. Less på allt. Nu blev jag less på min jävla fot som är skadad och på B-uppsatsen vi ska skriva över jul också. Jag ringde min ortoped i veckan för att de skulle undersöka mig igen. Jag anser att något är fel när man har haft ont sen 1 Maj och foten fortfarande pulserar varje kväll när man ska sova. Det är inte okej! Arg. Sur. Irriterad. Jag vill träna. Jag hatar otydliga lärare. Jag hatar flummiga uppgifter. Jag är sjukt stressad över allt som måste göras och ännu mer stressad blir jag av att sittta och glo på uppgiften i 60 minuter utan att kunna börja. Jag kanske är trög, det kanske är därför. Sen kanske jag bara inbillar mig smärtan i foten också. Vem vet. Men sjukt irriterande är det.
Nu ska jag coola ner mig några grader innan pojkvännen kommer hem. Jag är inte alltid så trevlig i dessa tillstånd.
Kommentarer
Trackback